Söndag 9 Oktober

Lukas 17:11–19
Under sin vandring mot Jerusalem följde Jesus gränsen mellan Samarien och Galileen. När han var på väg in i en by kom tio spetälska emot honom. De stannade på avstånd och ropade: »Jesus, mästare, förbarma dig över oss!« Då sade han till dem: »Gå och visa upp er för prästerna!« Och medan de var på väg dit blev de rena. En av dem vände tillbaka när han såg att han hade blivit frisk. Med hög röst prisade han Gud och kastade sig till marken vid Jesu fötter och tackade honom. Han var samarier. Jesus frågade: »Blev inte alla tio rena? Var är de nio andra? Är det bara den här främlingen som har vänt tillbaka för att ge Gud ära?« Och han sade till mannen: »Stig upp och gå. Din tro har hjälpt dig.«
                                                   Betraktelse

Vi gör en massa misstag, själviska handlingar, synder och fel.
Det lägger ett täcke eller ett töcken över våra hjärtan och hjärnor och vi ser oklart, ofta mycket oklart. En känsla av ånger, skuld eller ledsamhet uppstår..vad gör man med det?
Världen tror alltid att sådana symptom är psykologiska problem.
Men människors andlighet är trasig och gör ont. Själviskhet, vår egen och andras synd bär med sig andliga konsekvenser nämligen separation från Gud.Separationen kan vara mer eller mindre, vi upplever inte någon vänskap med Honom, ingen dragning eller närhet till Honom, ingen riktig frid i Honom.

Men det kan också vara så att det inte är synd som ger oro och ledsamhet, utan  upptäckten att man inte orkar leva med i världens jagande efter upplevelser, sex, skönhet, pengar och framgång.
Inte heller det är något psykologiskt problem, för Gud har inte skapat oss för sånt men för frihet och glädje i sanningen.
Därför är det viktigt att känna till Guds ord och att be, söka närhet till Gud och det Han säger genom Kyrkans eviga lära. Att besluta sig för att ha ett rent hjärta, rena tankar, rent liv och frihet från slaveriet till världen.
Det är bättre att vara ensam med Gud än populär i världens ögon!

Som de spetälske i Evangeliet går också vi till prästen och doppar oss i Jesu dyrbara Blod, dricker från Källan av det friska vattnet som porlar ur Jesu Hjärta. En nödvändighet för de som vill följa Kristus, en nåd och en oersättlig gåva av Guds Barmhärtighet.

Guds nåd och generositet är något Han har all rätt att få tack för!
För Gud ger oss gåvor och helar oss - inte bara för att vi ska bli helade och renade och befriade, men för att vi ska söka oss till Honom!
Vi kan inte bara ta emot gåvor från Herren och sedan gå vår väg som om vi gjort allt själv.

Det är en mycket bra övning att tacka Gud för allt. Minnas små saker från t.ex. årets början till nu vad Gud har gjort för mig och givit mig.
Tacka Honom för var sak vi minns.Såna övningar öppnar hjärtat till glädje i det lilla, som om man tittar riktigt noga, är stort!

För i den minsta gåvan ger Gud sig själv.
Hans kärlek är total i allt Han ger och gör!
Det är Honom vi måste be om att få möta i gåvan Han ger!

Hur kommer det sig att bara en utav tio män gick tillbaka till Jesus för att tacka Honom och falla ner framför Honom i Tillbedjan?

Kanske därför att det inte räcker med att ha det bedrövligt och svårt, eller att vara mycket sjuk, för att känna igen Herren som kommer.
Det är bara den som är fattig i anden som kan tacka och Tillbe Gud!
Nio hade blivt renade i kroppen bara en hade blivit renad i sin själ!

De sju döds synderna, varav högfärd är den förste och störste, är problemet bakom vår futtiga och ynkliga tacksamhet.

De goda nyheterna är att vi kan bli renade från högfärd precis som den spetälske mannen som gick tillbaka till Jesus för att tacka honom.
I Guds Vishet har vi blivit förutbestämda till en så stor kärlek att vi kan bli renade i djupet av vår varelse.
Gud gör oss rena inifrån, så länge vi inte gör oss själva till gud men ödmjukar oss inför Honom.

                                  
  ”...Var är de nio andra...?