Söndag 4 December

Matteus 3:1–12
                                                2:a Advent
Vid den tiden uppträdde Johannes döparen i Judeens öken och förkunnade: »Omvänd er. Himmelriket är nära.« Det är om honom det heter hos profeten Jesaja: En röst ropar i öknen: Bana väg för Herren, gör hans stigar raka. Johannes bar kläder av kamelhår och hade ett läderbälte om livet. Hans föda var gräshoppor och vildhonung. Folket i Jerusalem och hela Judeen och trakten kring Jordan kom ut till honom, och de bekände sina synder och döptes av honom i Jordan.
När han såg att många fariseer och saddukeer kom för att bli döpta sade han till dem: »Huggormsyngel, vem har sagt er att ni kan slippa undan den kommande vreden? Bär då sådan frukt som hör till omvändelsen. Och tro inte att ni bara kan säga er: Vi har Abraham till fader. Jag säger er att Gud kan uppväcka barn åt Abraham ur dessa stenar. Redan är yxan satt till roten på träden. Varje träd som inte bär god frukt skall huggas bort och kastas i elden. Jag döper er med vatten för omvändelsens skull. Men han som kommer efter mig är starkare än jag, och jag är inte värdig att ta av honom hans sandaler. Han skall döpa er med helig ande och eld. Han har kastskoveln i handen och skall rensa den tröskade säden och samla vetet i sin lada, men agnarna skall han bränna i en eld som aldrig slocknar.«

                                                   Betraktelse

Johannes Döparen, Kristi förelöpare, var en profet, även Jesus hade kallat honom så.
Hans sätt och hans kläder påminde om den store och mäktige profeten Elias från det gamla testamentet som väntades återkomma.
Hans återkomst skulle vara tecknet på att Messias snart skulle vara här. Johannes döparens uppgift var att förbereda vägen för Jesu ankomst:
för Messias.

Under det gamla testamentets tid fanns det många profeter i Israel som talade i Guds namn, men sedan profeten Malaki som levde 500 år innan Johannes, hade inga profeter blivit skickade.

Men nu var Johannes döparen kommen.
Han var ”rösten” som bröt den långa tystnaden av profetisk talan.
Det första Guds profet säger är:
”Omvänd er, himmelriket är nära”.
Det är egentligen, i ett nötskal, vad Guds budskap var genom alla profeter i Israel.

Denna Advent hör vi Johannes Döparen säga samma ord till oss:
"Omvänd er, himmelriket är nära".
Vad är det vi ska omvända oss från?

Likgiltighet. Synder och hädelser. Otro.

Några fariséer och saddukeer kom för att låta sig bli döpta av Johannes men istället för att ta emot dem med glädje kallade han dem ”huggormsyngel” !
Det var ingen fin mottagning! Varför sa Johannes Döparen så?

Fariseer oh saddukeer hade kommit till Johannes Döparen för att försäkra sig om räddning men utan vilja att omvända sig.

De trodde inte på Jesus.

De som är ovilliga att tro, omvänder sig inte heller.
Omvändelse är trons första frukt; tron att bara Jesus är sann Gud och att var människas räddning ligger i att göra som Han säger.
Han är Herren, Han är Gud!
Tron att Han är den som kan rädda oss från allt ont.
Tron att Han är den som kommer.

Profeten Jesaja talar om den Messianska friden då lejon och lamm sover tillsammans, barn leker med kobror och pantrar äter gräs.
Han talar om fred på jorden, en paradisisk jord. Vackert!
Men hur kommer man dit?

Johannes Döparens röst är skarp, hans ord skär rakt igenom:
Han talar för Gud, såsom profeterna är kallade att göra.
Utmanande och sanningsenligt.
Han pekar på att vägen till den Messianska friden måste först och främst bli verklig i var och en innan den blir verklighet i världen.

Johannes Döparen talat tydligt om att Gud söker ett fruktbart liv i oss, en frukt som kommer från ett liv med Jesus för förutan Honom är allt ofruktsamt.
Jesus är fredens furste. En sekulär frid finns inte. Kan man skaffa frid utan Gud och utan att veta vem den guden är?

Vi människor behöver frid med Gud.

Den friden kommer enbart genom Jesus Kristus!

En världslig fred utan Jesus, om det är möjligt, kan inte ge själslig frid, kan inte ge frälsning och evigt liv med Gud.

För att uppnå frid först i våra egna hjärtan måste också vi lyssna till Johannes som säger att ”yxan är satt till roten av träden”: Med andra ord: våra liv blir till ingenting, blir nerhuggna till marken för evigt om vi inte rättar våra liv efter Herrens ord och börjar bära frukt.
”Elden som aldrig slocknar” är helvetet.

Vår Fru av Fatima talar i mycket liknande ord. Fatimas ängel, som föregick vår Fru i Fatima, bad barnen att be för omvändelse av syndare därför att deras synder sårar Jesu Hjärta.
Ängeln sa till barnen att offra deras tro, tillbedjan, hopp och kärlek för alla dem som inte tror, inte tillber inte hoppas och inte älskar Jesus.
Vår Fru själv visade barnen ”elden som aldrig slocknar” dit, hon sa, många stackars syndare går....

Johannes Döparen ingår inte i någon dialog med varken saddukeer eller fariséer istället uppmanar han dem att ”bära sådan frukt som hör till omvändelsen”.

Omvändelse är något som försiggår hela livet för de flesta av oss.
När vi viker in på omvändelsens väg kan vi inte undgå att mer och mer se hur mycket vi är i behov av den.
Låt oss ta emot Johannes budskap och låt oss be.

                             ”...Helig Ande och eld...”