Söndag 22 Januari

Matteus 4:12–23
När Jesus hörde att Johannes hade blivit fängslad vände han tillbaka till Galileen. Han lämnade Nasaret och slog sig ner i Kafarnaum, som ligger vid sjön, i Sebulons och Naftalis land, för att det som sagts genom profeten Jesaja skulle uppfyllas: Sebulons land och Naftalis land ner mot sjön, på andra sidan Jordan, hedningarnas Galileen — folket som bor i mörker har sett ett stort ljus, och för dem som bor i dödens land och skugga har ljuset gått upp. Från den tiden började Jesus förkunna: »Omvänd er. Himmelriket är nära.«
När han vandrade utmed Galileiska sjön fick han se två bröder, Simon som kallas Petrus och hans bror Andreas. De stod vid sjön och fiskade med kastnät, för de var fiskare. Han sade till dem: »Kom och följ mig. Jag skall göra er till människofiskare«, och de lämnade genast sina nät och följde honom. När han gick vidare fick han se två andra bröder, Jakob, Sebedaios son, och hans bror Johannes, sitta tillsammans med sin far Sebedaios i båten och göra i ordning sina nät. Jesus kallade på dem, och genast lämnade de båten och sin far och följde honom.
Han vandrade omkring i hela Galileen och undervisade i synagogorna, förkunnade budskapet om riket och botade alla slags sjukdomar och krämpor bland folket.

                                                Betraktelse

På gränsen av Sebulon och Naftali hade Israeliterna blivit fängslade av Assyrierna ca. 800 år f.Kr. Det förde med sig att Israeliterna i det området började att tillbe en annan gud än Israels Gud vilket var en av anledningarna till att de levde i mörker.
Men profeten Jesaja förutsåg att ett stort ljus skulle skina där en dag.
Jesus uppfyllde den profetian genom att börja Hans mission i Kafernaum som ligger i landet av Sebulon och Naftali.

Det sanna ljuset kommer från Jesus och inget mörker kan övervinna det. Skrifterna talar inte om ett ljus som kommer från en vacker soluppgång, utan om det enda sanna verkliga Ljuset som skiner in i våra hjärtan och kastar ut de mörka avgudar som hindrar Kristi Ljus att stråla.

De som tar emot Kristi Ljus blir sändna för att ge Kristi ljus vidare till andra.
Kristendomens spreds genom personliga möten med de som hade mött Jesus eller så mötte de Honom genom någon annans tro på Jesus.
Allt fler fick den Kristna tron.

Apostlarnas omvändelse blev för dem en ny skapelse, ett helt nytt liv! Också för de som Apostlarna berörde, talade till,  de sa till andra vad Jesus hade sagt till dem:"Omvänd er"...
Dessa fiskemän kunde nu ge liv till människors själar!
Från det ögonblicket Jesus kallade dem, lämnade de aldrig Jesu sida, förutom vid mörkrets timma...men mörkrets timma blev en dörr till en allt djupare omvändelse för Apostlarna.
Omvändelse är pågående.

För att kunna ta del av Kristi Ljus kallar Jesus till omvändelse.

Johannes döparen som predikade omvändelse och gav omvändelsens dop, hade blivit fängslad och kunde inte längre förkunna ordet.
Men ordet kan inte bli fängslat.
Jesus tar vid där Johannes inte längre kunde fortsätta,
plus 12 Apostlar, som från att ha fiskat fisk nu ska fiska människor.

Det är Ordet som ger ljus.
Det går inte att hitta en ljusare tillvaro än i Guds ord som kommer till oss genom Kyrkan.
Guds ord är rent och Kyrkan beskyddar det.
Ordet får inte blandas med ord från andra gudar, då blir det lika mörkt i oss som det var i Sebulons och Naftalis land.

Vi har ett inre andligt organ genom vilket vi kan känna igen Guds röst och så göra Hans vilja.
För att kunna känna igen Hans röst behöver vi bli formade av Guds ord och av Kyrkans lära.
Jesus ber oss inte att omvända oss men Han beordrar oss, Han befaller:” Omvänd er!, himmelriket är nära”.
Himmelriket är nära därför att Jesus är här.

Genom dopet tar den Heliga Treenigheten sin boning i våra själar, Gud kommer nära oss, närmre oss än vi är oss själva.
Det är egentligen det ”andlighet” handlar om:
förening med den Heliga Treenigheten!
Gudomliggörandet.

Andlighetens mål är inte att bli ”stressfri”, ”problemfri”, och finna en ”lugn och skön tillvaro” ! 
Bara att göra Guds vilja kan ge oss inre frid och glädje, inre frihet, sinnesfrid, lugn...
Men detta är inte den Kristna aspirationen, utan förening med Gud är.

Gud Är.
Och vårt liv i Honom.

Jesus är här så himlen har öppnats och vi kan träda in med Honom men för att träda in med Honom måste mörkret bort. Det minsta mörker i oss skymmer sikte för den inneboende Treenigheten, och det minsta mörker håller himlens dörr stängd för oss. Mörkret puffar ut från synden:
synden att man inte tycker att Kristus räcker
för att finna glädje och frid.

Jesus uppmanar oss till omvändelse,
att följa Honom, bli Hans lärjunge och apostel.

Med omvändelse är resan inte slut, den har knappt börjat!

                    ”och de lämnade genast sina nät”