Söndag 11 Februari

Markus 1:40–45    
                                  (Vår Fru av Lourdes)
En spetälsk kom till Jesus och föll på knä och bad: »Vill du, så kan du göra mig ren.« Jesus greps av vrede, sträckte ut handen och tog på honom och sade: »Jag vill. Bli ren!« Och genast försvann spetälskan, och han blev ren. Jesus skickade bort honom med en sträng förmaning: »Säg ingenting till någon, men gå och visa upp dig för prästen och ge det offer för din rening som Mose har bestämt. Det blir ett vittnesbörd för dem.« Men mannen gick därifrån och började tala vitt och brett om saken, så att Jesus inte längre kunde visa sig i någon stad utan stannade ute i ödemarken. Och det kom folk till honom från alla håll.

                                               Betraktelse
När Jungfru Maria, 1858, uppenbarade sig den 16:e gången, till den enkla bondflickan Bernadette, frågade flickan, som hon hade gjort vid de tidigare besöken, vad den leende kvinnan hette.
Maria svarade henne: ”Jag är den Obefläckade Avlelsen”

I december 1854 hade Kyrkan definierat Marias Obefläckade Avlelse som helt och fullt godtagbar, en, sedan länge Kyrkans tro, hade nu blivit dogm.

Vid uppenbarelsen i Lourdes säger inte Maria att ”jag var obefläckad i min avlelse, eller, min avlelse var obefläckad. Men hon säger:
”Jag är den Obefläckade Avlelsen”.

Så det var inte bara något som hände under ett ögonblick av hennes liv,  det hon talar om är en identitet: ”Jag är....”

Det var Maximillian Kolbe som på ett sånt utomordentligt sätt uppmärksammade detta, och
byggde en hel teologi omkring vad Maria själv hade sagt till den unga Bernadette, i Lourdes.

Att vara Den Obefläckade Avlelsen är en enastående nåd.
Just som det är en enastående nåd att vara Guds Moder.


 

”Vem är du då, O, Obefläckade Avlelse ” ?
Inte Gud, för Gud har inte någon början.
Inte Adam, gjord från jordens damm.
Inte Eva, tagen ur Adams kropp.

Inte heller är hon Det Människoblivna Ordet som redan fanns i all evighet och som var ”befruktad” men ändå inte är en ”befruktelse”.
Evas barn, människosläktet, existerar i samband med sin befruktelse så de kunde mer korrekt bli kallade ”befruktelser”... Men Du Maria, skiljer Dig också från dem, därför att de är ”befruktelser” besmittade av arvsynd, medans Du, är den enda och Unika Obefläckade Avlelsen.

I föreningen av Den Helige Ande med Jungfrun Maria är det inte bara kärlek som binder dessa två varelser, men Den Helige Anden, som är helt och fullt Den Heliga Treenighetens kärlek, och den Saliga Jungfrun Maria, som är helt och fullt skapelsens kärlek. Är ett.
Så i deras förening är himlen förenad med jorden, hela himlen med hela jorden, helt och fullt Oskapad kärlek med skapad kärlek:
detta är kärlekens högsta punkt”.
Den Helige Ande har sin boning i henne, lever i henne.
Detta är sant från det allra första ögonblicket av hennes varande.
Han gör henne fruktsam från första stunden av hennes existens, genom hela hennes liv och för all evighet!
Hon är inte bara Guds ”tjänarinna”,”dotter”, ”ägodel”, ”egendom” ....
men också Guds Moder! Här kan man lätt börja bli yr...
Att hon är befruktad utan synd, kan man förstå, men att hon är den Obefläckade Avlelsen....?!
Den Obefläckade är Den Helige Andens Brud på ett outsägligt sätt.
Hon har samma Son som Fadern har.
En sån obeskrivlig familj!
Vi tillhör henne, den Obefläckade.
Vi är hennes, utan gräns, på ett helt perfekt vis... vi är, på ett sätt, henne.
Hon älskar vår Gud genom oss.
Med våra torftiga hjärtan älskar hon hennes Gudomliga Son.
I oss och genom oss älskar Den Obefläckade - vår Herre Jesus.

Och Jesus, som betraktar oss som Jungfruns egendom, och, på ett sätt, som en del av Hans älskade Moder, älskar henne i oss och genom oss. Ett sånt underbart mysterium”.

(Ur Writings of Maximillian Kolbe, Rome 1997
och ”The Marian teaching” of St. M.K.)


Spetälska, en vidrig sjukdom. Ansågs som orenhet.
Synd, en vidrig och sjuk verklighet vi föds in i.
Den har alltid ansetts som en andlig orenhet, och är det.

Maria, den Obefläckade Avlelsen, vill ge världen hennes Son.
Hon erbjuder världen klart porlande vatten som helar kropp och själ.
Bernadette var redskapet som den Heliga Jungfrun använde för det budskap hon ville ge.
Bernadette, som inte ens kunde lära sig katekesen!
Hon förstod inte vad Obefläckad Avlelse var.
Men hon var i alla fall det språkrör Maria valde.

Maria inbjöd människor till att bli helande.

Konkret är hennes budskap först och främst fattigdom.
Bernadette fick möjlighet att lämna hennes fattiga liv. Hon kunde bli rik genom att åka till Paris och där tala om uppenbarelserna.
Bernadette hade istället insett att fattigdom och enkelhet är vägen till förening med Kristus, det var också så Jesus och Maria hade valt att leva.

Också bot och att vända sig från synd, var Jungfruns budskap.
Bernadette fick genomgå många förödmjukelser, som bot, för att de som var i synd, skulle omvända sig.

Källan, som Bernadette mirakulöst grävde fram genom Jungfrun Marias ingrepp och vägledning symboliserar rening av människors hjärtan sårade av synd.
Bön förenat med bot, renar våra hjärtan.

Så den som vill, den som behöver, kan hoppa i, och be om Jungfru Marias hjälp.

Vattnet, som den spetälske doppade sig i och blev frisk, rinner även nu.
Efter att ha doppat sig i dopet och sedan doppar sig i bikten,
där man återspeglar sin andliga spetälska, får man ta emot Guds rena vatten, Hans Helige Ande.
Han kallar oss, genom Maria, att förena oss med Honom för evigt.
Fö det behöver människans hjärta och själ bli renade.
Jesus har inte bara givit sig själv och Sakramenten för det, men också Hans Mor, Den Obefläckade Avlelesen.

Lourdes påminner oss om vad vi så lätt glömmer, att vi är Guds tempel och att Marias rena klara Obefläckade vatten renar våra hjärtan och våra liv...Hoppa i!


                                 "...Jag vill. Bli ren!..."