Söndag 16 September

Markus 8:27-35
Vid den tiden gick Jesus och hans lärjungar bort till byarna kring Caesarea Filippi. På vägen frågade han dem: »Vem säger människorna att jag är?« De svarade: »Johannes döparen, men somliga säger Elia, andra att du är någon av profeterna.« Då frågade han dem: »Och ni, vem säger ni att jag är?« Petrus svarade: »Du är Messias.« Men han förbjöd dem strängt att tala med någon om honom.
Därefter började han undervisa dem och sade att Människosonen måste lida mycket och bli förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och bli dödad och uppstå efter tre dagar. Detta sade han helt öppet. Petrus drog honom då åt sidan och började förebrå honom. Men han vände sig om, och när han såg lärjungarna tillrättavisade han Petrus: »Håll dig på din plats, Satan. Dina tankar är inte Guds, utan människors.«
Sedan kallade han till sig både lärjungarna och folket och sade: »Om någon vill gå i mina spår måste han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig. Ty den som vill rädda sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min och evangeliets skull, han skall rädda det.«
                                          Betraktelse
Profeten Jesaja talar till folket om den lidande Tjänaren.
Messias. 
”..skulle inte Messias lida detta och gå in i sin härlighet”

Peter, innan Pingst, kunde inte alls förstå vad det var för mening med att lida.
Vi kan känna igen oss i det. 

Men efter att han fallit ner i syndens mörker och sorg då han förnekade sin Mästare och Kärlek
och efter att ha mött Jesu ömma men smärtsamma blick
och efter att på avstånd ha sett korsfästelsens vidrighet
och efter att ha tagit emot den Helige Anden utan mått –
började Peter förstå lidandet.

Han förstod det så väl att han bad att få bli korsfäst upp och ner!

Korset är kärlekens uppenbarelse.
Det är inte korset i sig som är kärlek men Han som hänger på korset är det! 
Jesus lär oss att frälsningen går genom lidandet därför att det bekräftar vår tro på Kristus och tro på Kristus uttrycker sig i kärlek och kärlek är bevisad genom uthållighet i lidande.
Därför säger Jesus att den som inte vill bära korset var dag kan inte heller följa Honom eller vara Hans lärjunge.

Om vi undrar varför Gud tillåter lidande måste vi, säger Johannes Paulus II, se på Jesus för Han är svaret!
Jesus själv var sänd av Fadern att ta på sig lidandet.
Han ger oss inte någon karta ut ur det som svar på frågan nej, Han själv går in i det! Och ber oss faktiskt att göra detsamma.
Svaret är inte bara ett ord men Ordet är svaret!
För den skull blir inte allting kristall klart, lidandet som så mycket annat ligger inbäddat i ett mysterium.
Men när vi själva ser att Gud finns i mitt lidande så har vi kommit en bra bit på väg in i mysteriet.
Jesus bjuder oss in att dela Hans lidande, Han går mot korset och vi följer Honom. Med Jesus får också vårt lidande frälsnings-värde.

Lilla Therese, som snart kommer till Sverige, var ju en expert på just lidandet. Hon brann av iver över själars frälsning. Och vad gjorde hon åt det rent praktiskt?
Hon lät inga små eller stora lidanden, vardagliga intriger och missförstånd, svårigheter, hinder, utskällningar, bemödanden, förödmjukelser...gå henne förbi utan att offra det i kärlek till Jesus - för själars frälsning.

I lidandet får vi ta del av Treenighetens inre liv.
Varför det?, finns det lidande i treenigheten?
Nej, men där finns kärlek för den lidande.
Dessutom, Kristus, den andra Personen i den Allra Heligaste Treenigheten, har blivit en av dem som lider.....

När Jesus talade till moder Teresa och bad henne att lämna allt och istället gå till slummen och tjäna de fattigaste av det fattiga sa hon att hon var rädd för att göra det.
Då svarade Jesus henne:


”Ditt hjärta var aldrig nedsänkt i sorg som Mitt och Min moders. Vi båda gav vårt allt för själar, och du?

Ingenting kunde skilja moder Teresa från Jesus. Istället så blev varje motgång, varje mörker, varje utmaning, varje vanställd bekräftelse av Hans gömda närvaro, varje hån och förföljelse, en dörr genom vilken hon allt bättre kunde urskilja Hans gestalt och lära känna Honom. 

Om Gud är själva hjärtat av Kristi lidande då välsignade Gud lidandet genom Hans eget deltagande i det.

Därför är Peters svar till Jesu lidande satans ord.
Den onde försöker ständigt att få oss att springa ifrån vårt dagliga kors (lidande). Satan är världens prins, han använder sig av alla möjliga trick för att locka oss bort från Sanningen och Livet; från korset, från lidandet. 
Därför hans enda intresse är att leda oss bort från Gud.
Till det eviga lidandet!

Jesus undrar vad människorna i allmänhet säger om Honom men för att få ett mer personligt svar frågar Jesus Apostlarna vad de själva tänker om Honom.

Jesus söker inte vilka svar som helst.
Allt vad vi säger och tycker om Jesus är inte ”rätt svar”.

Visst kan var och en få säga vem Jesus är för henne, men bara så länge det håller sig inom ramen av vår tro.
Vi måste först veta vem Han säger att Han är,
vem Kyrkan säger att Han är, innan jag kan säga vem Han är för mig.

Om människor på Jesu tid trodde att Han var Johannes Döparen så var det ju faktiskt så att Han inte var Johannes Döparen.
Och om vi i vår tid tror att Jesus är en av många andra frälsare och profeter, eller, ” för mig är Jesus en fullkomlig människa som inte dömer någon”..så betyder inte det att det är vem Jesus är.

Petrus svarar att Jesus är Messias.
Det var inte Peter själv som hade förstått det. Jesu Fader hade uppenbarat det för honom!
När Petrus säger att Jesus är Messias, den levande Gudens son, svarar Jesus på en gång med att säga vem Petrus är!

Det här är en mycket vacker dialog mellan Jesus och Petrus.
Petrus säger vem Jesus är, han talar i Kyrkans namn, Kyrkan som är Kristi brud. Och Jesus, Brudgummen, svarar genom att säga vem Peter är:
du är klippan som Jag ska bygga min Kyrka på!
Som i ett kärleksmöte där den älskade och den som älskar återspeglar varandras identitet och igen kännande.

Jesus är Allt för den som älskar Honom. 
Han övergår allt och Han är alltings ursprung.
När vi saknar någon eller någonting måste vi vända vårt hjärta och vårt sinne till Jesus. Det finns ingen frånvaro eller bortvaro som inte Han kan fylla - och fylla med oändligt mycket större mått än den eller det man saknar.

För Han är, 
Den sanna Kärleken,
Den bäste Vännen,
Han är lugnet och den stilla Tystnaden
Han är Musiken,
Han är,
solen som skiner, 
den porlande vattenbäcken, 
det väldiga havet man vill gå in i, 
den blomstrande sommarängen
den doftande rosen...

För Moder Teresa:

”Jesus är Ljuset jag tänder
Jesus är Livet jag lever
Jesus är Kärleken jag älskar
Jesus är glädjen jag delar
Jesus är Freden jag ger
Jesus är den Hungrande jag ger mat
Jesus är den Nakne jag klär
Jesus är den Hemlösa jag tar emot
Jesus är Barnet jag lär
Jesus är den Ensamme jag tröstar
Jesus är Livets Bröd som jag äter
Jesus är Offret jag offrar
Jesus är Smärtan jag bär
Jesus är Bönen jag ber
Jesus är Ensamheten jag delar
Jesus är Sjukdomen jag accepterar
Jesus är min Gud
Jesus är min Herre
Jesus är min Brudgum
Jesus är mitt Allt i allt
Jesus är den jag har kär, jag tillhör Honom och ingenting kan skilja mig från Honom.
Jag är Hans och Han är min”.


                        
 "...och ni?..."