Söndag 25 November

Johannes 18:33b–37
Vid den tiden frågade Pilatus Jesus: »Så du är judarnas konung?« Jesus svarade: »Säger du detta av dig själv, eller har andra sagt det om mig?« Pilatus sade: »Jag är väl ingen jude. Dina landsmän och översteprästerna har överlämnat dig åt mig. Vad har du gjort?« Jesus svarade: »Mitt rike hör inte till denna världen. Om mitt rike hörde till denna världen hade mina följeslagare kämpat för att jag inte skulle bli utlämnad åt judarna. Men nu är mitt rike av annat slag.« Pilatus frågade: »Du är alltså kung?« Jesus svarade: »Du själv säger att jag är kung. Jag har fötts och kommit hit till världen för denna enda sak: att vittna för sanningen. Den som hör till sanningen lyssnar till min röst.«
                                               Betraktelse
Lammet som var slaktat härskar!
Hans kungadöme är inte ett världsligt kungadöme.
Hans lärjungar är i världen men inte av världen.
Likt Jesus är alla Kristi efterföljare kallade till att vittna om vår Herre som själv är det trovärdiga vittnet. 
Vittna om Honom är en livs stil. Det är att vittna för sanningen.

Frälsningen pågår i en kosmisk strid.
Jesus kom till världen men människor tog inte emot Honom, världen föredrog mörkret och ändå kan inte mörkret övervinna ljuset (Johannes 1: 6-13).

Att Kristus är Konung följer av att Han är Gud, att Han är Början och Slutet, att jorden är Hans fotpall och himlen Hans Tron, änglarna Hans tjänare.
Och vi?
Konungens barn, som låter sig bli formade till Hans likhet, för Hans rike.

Med Kristus som Konung, förstår vi att det inte bara handlar om tidens slut men att det också berör den politiska och sociala ordningen idag.
Det berör Kyrkans uppgift att leda alla länder och folk till omvändelse, stärka och vederkvicka kulturer och förvandla deras lagar enligt trons ljus!

Förhoppningsvis blir länder påminda av Kristus-Konung-högtiden genom det årliga firandet. Det berör inte bara individuella personer men också ledare, prinsar och kungar för också de behöver ge öppen och officiell ära och lydnad till Kristus.

Dagens Högtid är förknippad med den sista tiden då Kristus ska komma för att döma:
”..Fadern har överlåtit domen åt Sonen...min dom är rättvis, ty jag följer inte min egne vilja utan hans vilja som har sänt mig”. (jfr Joh. 5:22,30)

Han uppenbarar sitt kungavälde till ångrande förbrytare genom att ge dem förlåtelse och evigt liv.
Vår Konung är Barmhärtighetens Konung, den som har tillit till Hans Barmhärtighet får Barmhärtighet.
Men hur kan vi få barmhärtighet om vi inte ber om det?
Hur kan vi be om det om vi inte inser vår synd?
Och om det finns synd finns det då inte en dom?
Om det finns en dom behöver vi då inte omvändelse?
Om omvändelse är nödvändig behöver vi då inte någon som förkunnar tron?
Eller räcker dialog?!

Det Obefläckade Lammet sitter på Tronen - man 
ska se på Honom som har genomborrats...
Kristus Konung bar en törne krona istället för en guld krona, Han bar våra synder och öppnade himmelriket till alla de som förstår Hans kärlek och i gensvar bekänner sin skuld och omvänder sig till att tro och bli Honom lydig och lyhörd likt barn.
Konungens rike består nämligen av barn; " för den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer inte in" (Markus 10:15).

Korset, som ju är Härlighetens tron, och Jesus Konungen är intimt förenade.
Härlighetens tron är korset, i himlen är det korset förhärligat!
Sanningen ledde - och leder fortfarande - till korset,
sanningen som Konungen kom till världen för att vittna till!
Det var Pilatus som frågade ”sanning, vad är det”?, men hans rädsla för människors misstycke omgav honom som ett töcken och han kunde därför inte snappa upp vad Jesus sa om sanningen, inte heller om Jesus sa att Han var Konung eller inte.

Framför Pilatus var Konungen gömd, inte bara bakom en människokropp men också, vid det här laget, i eländets förklädnad.
Jesus, världens Konung, kommer förklädd som en av oss - ändå kräver Han att vi ska känna igen Honom!
Kräver Han det? Ja, tro är för det.
Det är bröllopsklädnaden man behöver ha för att komma in på Konungens fest. Men inte tro allena för trons frukt är kärlek.
Kärlek först och främst till Konungen och till Kyrkan, som Han gav sitt liv för. 
Jesus ger nåd till alla för att kunna känna igen, inte bara Honom men också för att känna igen platsen därifrån Han regerar; Hans Tempel. 
Möjligheten att förneka antingen Hans Kunglighet, eller platsen där Han har sitt säte, finns alltid.

Inför Jesus, Guds Son, Världens Konung som är Evig Vishet, kan ingen, får ingen, vara likgiltig.
Att vara likgiltig är lika med att döma Honom.
Pilatus tvådde sina händer och trodde att med det var Han fri från skuld!
Förr eller senare har vi alla fält domen över Jesus och Hans ord.
Är Han Konung eller inte? Är Hans ord sanna eller inte?
Vi tvår våra händer i ett ”ja, men...”.

Kristus är hela universums Konung, inte bara Katolikernas Konung.
Hedningarna, symboliserade i de tre kungarna som kom för att tillbe det nyfödda barnet i krubban, sa att de kommit för att ära Judarnas Konung! 
Sedan blev Judarnas Konung också hedningarnas Konung.
Först när vi förstår att Han är universums Konung kan Han också bli vår personliga Konung.
Konung av våra liv och Konung av våra hjärtan. 

Världen, tragiskt nog, tar inte emot dess Konung men tar desto hellre emot världens prins som vill leda människor till att så mycket som möjligt undvika korset.
Man vet inte att det är Konungens tron och den enda vägen till Hans rike.


                                ”...Den som hör till sanningen...”