Lukas 17:11-19
Under sin vandring mot Jerusalem följde han gränsen mellan Samarien och Galiléen. När han var på väg in i en by kom tio spetälska emot honom. De stannade på avstånd och ropade: ”Jesus, mästare, förbarma dig över oss!” Då sade han till dem: ”Gå och visa upp er för prästerna!” Och medan de var på väg dit blev de rena. En av dem vände tillbaka när han såg att han hade blivit frisk. Med hög röst prisade han Gud och kastade sig till marken vid Jesu fötter och tackade honom. Han var samarier. Jesus frågade: ”Blev inte alla tio rena? Var är de nio andra? Är det bara den här främlingen som har vänt tillbaka för att ge Gud ära?” Och han sade till mannen: ”Stig upp och gå. Din tro har hjälpt dig.”

                                          Betraktelse
Vi gör misstag, handlar själviskt, syndar och felar…
det lägger sig så sakteliga likt ett täcke eller ett töcken över våra hjärtan och hjärnor, och vi ser oklart. 
Andlig blindhet.
Oftast vet man inte med sig att man är andligt blind; skulle man veta det skulle man inte längre vara bind. 

Det är faktiskt nödvändigt att be Jesus om att få gå i Hans ljus, be Honom att Han uppenbarar för oss vår blindhet. Den som vill ta emot en annan - måste bereda plats för denne - så också om vi helhjärtat vill ta emot Jesus; bered plats för Honom.

Hans ord är en Nåde-Källa.
Hans ord renar vårt sinne och ger oss ljus.
Vi behöver låta oss dras in i Guds ord, meditera på det, först och främst därför att Gud har velat tala till oss - och vi borde lyssna. 

Vad säger Gud om sig själv? - 
” I ringhet kommer han..
Din Konung som kommer till dig….
Han ska träda fram som Herde med Herrens kraft…
kom till Mig så får ni leva…

Vem säger Han att Han Är?
Hörnstenen..
Tältpluggen…
Härskaren….
Styrka…
Frälsaren…
Evig Gud…
Vinrankan…

..att söka närhet till Gud i det Hans säger... 

Ännu en Nåde-Källa
är den heliga Eukaristin; 
Tillbedjan av det Allra Heligaste Sakramentet; där, i en inre, uppmärksam tystnad - talar Gud, för där framför oss finns Jesus Kristus, Hans Kropp och Blod, Hans Själ och Gudomlighet. 
Inför Honom, klarnar mycket.

Ännu en källa av nåd
är den heliga Jungfrun. Beskåda Marias ansikte, lyssna till hennes ”Magnificat”, be henne komma nära.
Hon renar våra ögon från andlig gråstarr, vår själ från syndens konsekvenser som sätter sig fast i själen som spetälska sätter sig på kroppen.

Gud har skapat oss för att möta Hans Kärlek och Hans Sannings ljus så att vi ska kunna ära och tacka Honom nu och i all evighet!
Vi har öppnat oss för Gud när vi börjar att tacka och lova Honom, för det är då vi har känt igen Hans obeskrivliga godhet mot oss;

”Hur ska jag återgälda Herren alla Hans välgärningar mot mig? 
Jag lyfter räddningens bägare och åkallar Herren”.

Räddningens bägare är den bägare som Jesus själv drack och som vi, om, och när vi är tillräckligt tacksamma, ska få ta del av, för det är tillbörligt och rätt att överväldigas av tacksamhet inför Jesus som har frigjort oss från de bojor som från våra första föräldrar har kommit ner till oss i generationer efter generationer. 
”Folkens gudar är demoner”, säger Psalmen (
Ps.95 Vulgata), men vår Herre har befriat oss från dessa hedendomens gudar; från en evig, andlig och kronisk spetälska. 

Naaman doppade sig sju gånger i Jordan för att bli helad. Vi behöver också, likt Naaman, doppa oss sju gånger i Jordan d.v.s. renas från konsekvenser av de sju huvudsynderna som i sin tur leder vidare till de synder som grenar sig ur dem. De lägger sig lager på lager och ger märken i våra ömtåliga själar.
Bara Jordans vatten; den Helige Andes renande kraft kan återställa själens renhet.
Han gör det genom bön och bikt, genom händelser i livet och möten med människor. 
Om allt får ske enligt Hans försyn, som är sammanflätad med frälsningsplanen Han har för var och en, så ska allt gå bra.

Som de spetälske i Evangeliet så går också vi till prästen och doppar oss i Jesu dyrbara Blod, dricker från Källan av det friska vattnet som porlar ur Jesu Hjärta; en nödvändighet för de som vill följa Kristus, en nåd och en oersättlig gåva av Guds Barmhärtighet.
Guds nåd och generositet är något Han har rätt att få tack för, och vi är skyldiga att ge Honom!
För Gud ger oss gåvor och helar oss - inte bara för att vi ska bli helade - men för att vi ska söka oss till Honom och följa Honom  - så nära som möjligt!
Vi kan inte bara ta emot gåvor från Herren och sedan gå vår väg som om vi gjort allt själv. Eller som om Gud har skyldigheter gentemot oss!

I den minsta gåvan ger Gud sig själv!
Hans kärlek är total i allt Han ger och gör!
Det är Honom vi ber om att få möta i gåvan Han ger!

Hur kommer det sig att bara en utav tio män gick tillbaka till Jesus för att tacka Honom och falla ner inför Honom i Tillbedjan?

Kanske därför att det inte räcker med att ha det bedrövligt och svårt, eller att vara mycket sjuk, för att känna igen Herren som ständigt kommer oss till mötes.
Den som är fattig i anden kan tacka Gud och Tillbe Honom!
Nio hade blivit renade i kroppen bara en hade blivit renad i sin själ!

Den egentliga gåvan mannen fick, var tron! ”Din tro har hjälpt dig”, säger Jesus till honom. 

Alla 10 var lika sjuka, alla 10 bad Jesus om hjälp; bara en hade tro.

I Guds Vishet har vi blivit förutbestämda till en så stor kärlek att vi inte bara blir befriade från spetälska men vi är även kallade till gudomliggörande -förvandling i djupet av vår varelse.

         
                     ”…vänt tillbaka för att ge Gud ära…”