2018 > 08

Johannes 6: 60-69
Vid den tiden sade många av Jesu lärjungar: »Det är outhärdligt, det han säger. Vem står ut med att höra på honom?« Jesus, som genast förstod att lärjungarna förargade sig över hans ord, sade till dem: »Får det här er att vackla? Hur blir det då om ni får se Människosonen stiga upp dit där han var förut? Det är anden som ger liv, köttet är till ingen hjälp. De ord jag har talat till er är ande och liv. Men det är några av er som inte tror.« Jesus visste ju från början vilka som inte trodde och vem som skulle förråda honom. Och han fortsatte: »Det var därför jag sade er att ingen kan komma till mig om han inte får det som gåva av Fadern.«
Då drog sig många av hans lärjungar tillbaka och ville inte längre följa med honom. Jesus sade till de tolv: »Inte vill väl ni också gå er väg?« Simon Petrus svarade: »Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, och vi tror och vi förstår att du är Guds helige.«

                                              Betraktelse
Det fanns många negativa reaktioner till Jesu Eukaristiska ord.
Scott Hahn säger att det är just lärjungarnas reaktioner som är viktiga för oss för att förstå tyngden av vad Jesus säger.
De tog Honom bokstavligt, blev förnärmade av det Han sa och lämnade Honom. 

De kunde inte tro Honom.

Men, säger exegeten Brant Pitre, det var inte att de tog Jesus bokstavligt som var det största hindret till att tro, för ett missförstånd kunde lätt tillrättavisas.
Det var helt enkelt att de inte kunde tro.

Om Jesus enbart talat symboliskt så hade det inte varit något konstigt att tro det Han sa. Det var ingen som förargad lämnade Jesus när Han berättade att Han var ”grinden”, eller vinrankan, eller livet eller uppståndelsen eller vägen! 
Men denna gång, när Han säger att Han ska bli deras bröd så förargar dem sig över det! 

Detta tyder på att de faktiskt förstod vad Jesus sa och de förstod att Han också menade vad Han sa!
 Men de kunde inte tro Honom.
Det är den enda gången Jesus, i Evangeliet, är övergiven av Hans egna följare på grund av det Han sa och lärde. Varför lämnade de Honom?

Därför att de tog Hans lära allvarligt. Jesus gick inte efter dem ropandes:”vänta, jag ska förklara...”.
Nej, Han t.o.m. vänder sig till Apostlarna och frågar med ett mycket ledsamt hjärta: ”ska ni också gå?”

Som Pitre säger, Jesus kommer inte att kompromissa i Hans kött och blod Mysterium för läran om Hans kropp och blod som bröd att äta och vin att dricka var ett avgörande prov för lärjungeskapet.

Tack och lov svarar Petrus:”Herre, till vem skulle vi gå?”
...varför hade de ingen annan att gå till?
Därför att: ”Du har det eviga livets ord”.

Det var just det eviga livets ord Han hade talat till dem när Han sagt ”den som äter mitt kött och dricker mitt blod har evigt liv...”

Pitre säger att den Eukaristiska undervisningen som Jesus gav var inte som de liknelser Jesus berättade för lärjungarna, där Han kunde förklara för dem vad liknelsen betydde, som t.ex. i liknelsen om mannen som gick ut för att så.

Den Eukaristiska undervisningen krävde tro. 

Det var ingenting Han kunde förklara för dem.
Därför säger Jesus istället; ”...ingen kan komma till Mig om Han inte får det som gåva av Fadern”.

Kanske säger någon nu att Fadern ger denna gåva till vissa och inte till andra eftersom en del av Jesus lärjungar inte trodde medans andra trodde.
Så är det ju också idag; en del tror, andra inte.
Men tro är en gåva som Fadern ger alla!

Problemet är vi själva som som i vår fallna natur inte tar emot gåvan, eller om vi tagit emot den, inte underhåller den så att gåvan ständigt växer sig djupare och blir allt starkare.

Hur ofta har vi inte hört ”jag brukade gå till Mässan men nu ber jag hemma istället”?...
Det är ett exempel på hur trons gåva radikalt förminskas tills den till slut blir ett minne blott, om man inte dessförinnan inser faran och söker att omvända sig.

Vidare säger vår exeget att Jesus faktiskt ger lärjungarna två nycklar med vilka de skulle kunnat ha öppnat dörren till detta Mysterium som de inte kan förstå:
Jesus hänvisar till faktumet att Han inte bara är människa, Han säger:
”Hur blir det då om ni får se Människosonen stiga upp dit där Han var förut?”
Med det visar Han att Han är Messias.

Det är bara genom Hans Gudomliga identitet och kraft som det är möjligt för Honom att ge Hans lärjungar verklig föda och verklig dryck.
För vilken människa skulle kunna erbjuda sitt kött och blod till andra och säga att om de äter och dricker av det kommer de att få evigt liv?! 

Den andra nyckeln är, enligt Pitre, när Jesus säger:
”Det är anden som ger liv, köttet är till ingen hjälp”.

Här förstår vi att Jesus inte har talat om att äta det döda köttet av Han lik, men Han talade om att äta köttet av Hans uppståndna kropp, den kropp som skulle bli återupprest till ”livet” i Andens kraft för att så bli upptagen till himlen.
I Eukaristin ger Jesus oss sin korsfästa och uppståndne kropp och blod. Han är inte längre beroende av tid och rum, Han kan komma när Han vill och hur Han vill, som en vandrare på väg till Emmaus eller i bröd och vin.

Jesus förenar ätandet av Hans kropp och blod med evigt liv när Han säger
”Den som äter mitt kött och dricker mitt blod har evigt liv och jag ska låta honom uppstå på den sista dagen”.
Eukaristin som vi äter är den uppståndne Kristus! 
Eukaristin gör uppståndelsen närvarande för den som tar emot Kristi Kropp och Blod.
Den uppståndne Kristus kommer till oss med liv och med kraft. 
Han kommer levande, som Gåva!


                                                   ”...Gåva av Fadern...”

Johannes 6:51–58
Vid den tiden sade Jesus till judarna: »Jag är det levande brödet, som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Brödet jag skall ge är mitt kött, jag ger det för att världen skall leva.«
                      Judarna började då tvista med varandra om hur han kunde ge dem sitt kött att äta. Jesus svarade: »Sannerligen, jag säger er: om ni inte äter Människosonens kött och dricker hans blod äger ni inte livet. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod har evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den sista dagen. Ty mitt kött är verklig föda, och mitt blod är verklig dryck. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Liksom den levande Fadern har sänt mig och jag lever genom Fadern, skall också den som äter mig leva genom mig. Detta är brödet som har kommit ner från himlen, ett annat bröd än det som fäderna åt. De dog, men den som äter detta bröd skall leva i evighet.«  
                                           
Betraktelse
I Eukaristin är Jesus vår näring, där ger Han oss styrka - för Hans liv pulserar där.
I Eukaristin är Jesus Livets Bröd, Frälsningens Blod.
Eukaristi är Påskalammet som slaktats för oss men som nu lever igen, och lever i oss, i Brödet vi äter!

Eukaristi är manna i öknen, stöd för oss i prövningar, vin som ger glädje och värmer våra hjärtan.
Eukaristi är för oss den allra värdefullaste frukten av Herrens vinranka.
I dess grenar rinner saften som är livgivande; Guds liv i oss, givet genom Kristi lidande på korset.

Det är Enhetens tecken som ger gemenskap i en unik Kropp där vi tillsammans blir formade.
Hans Blod är medicin för våra sjukdomar och Tecknet av evig kärlek.
I Hans Blod finns Livet, där finns Andens eld som renar världen
och vars låga får våra hjärtan att brinna.

Idag säger Jesus; ät Mig, drick Mig.

Detta är det enda sätt som vi kan ha liv inom oss. Han säger det så rakt av; Hans kött är verklig mat och Hans blod är verklig dryck...
Det finns ingen tvekan att brödet och vinet är Kristi kropp och blod.
Han finns där för oss.
Om vi bara kunde sluta att törsta och hungra för allt det som inte är Han!

Eukaristin aktualiserar Kristi offer på korset som i Jesu uppstigning till himlen blev förevigat.
Liturgin förenar jorden med himlen.

Bara Eukaristin har den inneboende förmågan, kraften, att ta oss till den korsfäste Kristus - nu!

Jesus är översteprästen som genom korsets offer ständigt och till tidens ände ber för oss till Fadern och försonar oss med Honom.
Han ger oss Kommunionen för att Han vill vara kvar hos oss, vill att vi ska bli kvar i Honom...leva i Honom.. och Han i oss. Levande bröd! 

Kristus är livets bröd, kom låt oss tillbedja honom!
Eukaristin är Gåvan som är Jesus Själv.
Vi går till Eukaristin tillsammans i Kyrkan, Kristi mystiska kropp, därför att vi är förenade i en tro och i ett Bröd. Och en Kyrka.

Mottagandet av Kristi Kropp och Blod i kommunionen är personligt, det är ju till mig Han kommer!, men vårt personliga förhållande och intimitet med Jesus händer alltid i Kyrkan: i Kristi Mystiska Kropp.
Det personliga förhållandet till Kristus är aldrig isolerat från Kyrkan, det tar alltid del, utgör en del och lägger till sin del av Kyrkan: min helgelse helgar hela Kyrkan och min synd betungar hela Kyrkan.

Varje nytt Eukaristiskt möte med Jesus är ett förnyat och fördjupat möte där jag för var gång blir mer lik Honom och får ännu en möjlighet att ge mig till Honom såsom Han ger sig till mig. Tack och lov är Jesus tålmodig för det tar ändå lång tid att likna Honom...även med Eukaristin...

Oberoende av hur jag lever kommer Jesus till mig i den heliga Eukaristin - men frukten av det mötet beror på mig.
Eukaristin beskyddar mig från ont och stärker mig i min kamp.

 

”Med vad skulle det lilla Lammet slåss
för att vinna över den stora hemska Draken?
- Hans Blod, Lammets Blod!
Hans Blod slog ”knock-ut” på draken”!
                                                                                 (Scott Hahn)


Bara med det Blodet i våra vener kan vi slåss emot draken.

Eukaristin för oss till den Inneboende Treenigheten.
Ju mer vi är disponerade att ta emot Jesus i Kommunionen, ju närmre kommer vi Gud inom oss. Eukaristin hjälper oss fram till Guds Närvaro i vår själ.

Vi säger att i himlen behövs inte Eukaristin för där är vi inte längre pilgrimer långt ifrån vårt hemland. Där är vi hemma hos vår Fader och Gud. Där är vi evigt "ett-gjorda" med Kristus!

Det är visserligen sant men man kan ändå säga att i himlen blir vi ständigt givna Jesu kropp och blod!
För där när Han oss för evigt med sig själv.
Den eviga Festen är Hans Måltid och Hans Måltid är Han själv.
Vi ska äta och dricka Honom för evigt i jubel och dans och i Honom och i Hans förhärligade kropp och blod möter vi alla himmelens medborgare.
I en evig kärleks extas ser vi ljus från ljuset av Honom i varandra och ser Hans kropp och blod i oss själva och i alla som tagit emot Hans Eukaristi på jorden.

Där möter vi Gud Ansikte mot ansikte, Gud som jag i Kyrkan har lärt att älska, tagit emot och Tillbett i brödets gestalt.

Här på jorden behöver vi Hans kött och blod för att leva. För att leva evigt.
Så säger Han själv!

Eukaristin får aldrig bli rutin, inte heller går vi dit med oförlåten synd.
Att förbereda sig för mötet med Kristus i Mässan, uppväcker både tro och kärlekens dygd.
Eukaristin är ett möte med den korsfäste och uppståndne Kristus, samtidigt är det den första julen, då Kristus föds i Betlehem;
Ordet blev kött!

Eukaristin är ett möte med Gud som vill övertyga mig om Hans kärlek vilken blev synlig när Han tog mänsklig gestalt, och i Hans mänskliga gestalt blev Hans kärlek som mest synlig vid Hans lidande och död.
Detta så att jag kan glädja mig i Hans ofattbara godhet!
Men också frukta Hans fruktansvärda rättvisa...
och undvika synd.

Sakramental Tillbedjan är en frukt av Eukaristin.
Vi Tillber Honom , i tro ser vi Honom...
Att ha Tillbedjan är att stanna i Hans sakramentala närvaro, sitta vid Hans fötter, lyssna till Honom i stillhet och där ge allt till Honom.

Tillbedjan - en försmak av att ”stå i Hans åsyn”.

Den heligaste Jungfrun Maria är oskiljbar från Eukaristin.
Att se Marias plats i Kyrkan hjälper oss att komma fram till en djupare förståelse av Mysterierna.
Det är lika omöjligt att tänka sig Maria utan Kyrkan som det är att tänka sig Kyrkan utan Maria.
Eukaristin; Jesu kropp och blod...vem kan lära oss att älska Eukaristin, att bättre förstå den och att bättre leva den, än Jesu Moder?
Hon gav Jesus till världen för människors frälsning. Jesus ger oss Hans kropp och blod ”för att världen ska leva”.
Hur då? Han lät sig slaktas.
"Så blandade Han vinet och dukade bordet;
”Kom ät mitt bröd och drick vinet jag har blandat”.


                         "...
Se och smaka Herrens godhet..."

 

Johannes 6:41–51
Vid den tiden förargade sig judarna över att han hade sagt: »Jag är brödet som har kommit ner från himlen«, och de sade: »Är det inte Jesus, Josefs son? Vi känner ju hans far och mor. Hur kan han då säga att han har kommit ner från himlen?« Jesus svarade: »Var inte förargade. Ingen kan komma till mig utan att Fadern som har sänt mig drar honom, och jag skall låta honom uppstå på den sista dagen. Det står skrivet hos profeterna: Alla skall bli Guds lärjungar. Var och en som har lyssnat till Fadern och lärt av honom kommer till mig. Men ingen har sett Fadern, utom den som har kommit från Gud; han har sett Fadern. Sannerligen, jag säger er: den som tror har evigt liv. Jag är livets bröd. Era fäder åt mannat i öknen och de dog. Men brödet som kommer ner från himlen är sådant att den som äter av det inte skall dö. Jag är det levande brödet, som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Brödet jag skall ge är mitt kött, jag ger det för att världen skall leva.«

                                           Betraktelse

Den som äter av det bröd Jesus ger, ska inte dö.

Men det verkar finnas villkor:
- man måste äta det med tro (vers 47),
tron att det är Jesu verkliga kropp och blod (vers 55)
och att det just därför är livgivande (vers 50-51).
- I 1:a Korinthierbrevet säger den helige Paulus att man inte ska ta emot Kristi kropp ovärdigt.

Tyvärr så ser vi ofta den heliga Eukaristin som något vanligt och vardagligt - vi ser ytligt på den. Människor sitter i Kyrkan, där Jesu Närvaro är i Tabernaklet, och pratar med varandra om vad som helst..

Precis som Judarna förargade sig över Jesus: 
” är det inte Jesus, Josefs son?...hur kan han säga ”jag har kommit ner från himlen”..hur kan han säga att han är bröd?, 

så förargar också vi oss och undrar varför man måste göra så mycket ståhej omkring ”kommunion för alla”. Varför ska det vara så svårt att dela med sig av den?
Andra säger att de visst tror att det är Kristi kropp och blod men känner inte riktigt att kommunionen är någonting så viktigt, ingenting verkar hända i mig, det spelar inte stor roll om jag tar emot kommunionen eller inte, inte heller hur jag tar emot den... en dag utan kommunion gör ingen skillnad...

Det är nödvändigt att förbereda sig för den heliga kommunionen. Förbereda sig för mötet med Jesus. 
Vi lämnar allt bakom oss under Mässans gång - förutom vår längtan eller önskan att vara med Honom; Han som älskar mig och gav sitt liv för mig, 
Han som lämnar sin himmelska tron för att komma till min dunkla boning, därför att Han vill leva i mig, Han vill vara min, Han vill att jag ska vara Hans. 

Vi lär oss att vara till Hans förfogande i kommunionen. Vi välkomnar Honom ner från himlen till vårt hjärta dit Han söker att komma in så djupt som möjligt för att förena sig med oss. 

Hur mycket Han förenar sig med oss beror på oss:
huruvida det finns någon plats för Honom... 
och vilken plats Han i så fall har: första...sista?,
om Han finner i våra hjärtan kärlek till Honom,
om Han finner oss tacksamma och ödmjuka inför Honom...

En inre andlig förening...vad vill vi säga Honom? Vad vill vi ge Honom? 

Kommunionen, brödet från himlen, är en kärleks Källa, Källan till vår styrka, till ljus, till glädje, till mod, till varje dygd och till allt gott. 
Utan detta bröd ”orkar vi inte hela vägen”, på liknande sätt som ängeln hjälpte Elias att ta emot Herrens bröd och dra styrka ur det, lär änglarna oss att ta emot Kristi kropp och blod, för det är änglabröd vi människor äter. Den heliga Eukaristin är ständigt omringad med mängder av änglar som Tillber Honom, tackar Honom och prisar Honom, såsom sig bör.

”Är någon törstig, så kom till mig och drick”.
Törsta efter Gud är svårt och svårare blir det ju mer vi är upptagna med allt möjligt annat. Viktigast är att hålla hjärtat fritt och rent. Regelbunden bikt är nödvändig för att Kristi Kropp ska kunna bära frukt i våra liv.

Den heliga kommunionen leder oss till att inte bara ge av oss själva men att ge oss själva till Gud. Bli gåva!, det är så Jesus kommer till oss; 
en hel och total gåva utan något som helst förbehåll. 
Den helige Paulus uppmanar oss att, som Jesus, bli till en offergåva, ett väldoftande offer åt Gud.


                      "...för att världen ska leva..."












 

Johannes 6:24–35
När folket upptäckte att Jesus inte var på platsen där man hade ätit brödet och inte heller hans lärjungar steg de i båtarna och for över till Kafarnaum för att leta efter Jesus. De fann honom där på andra sidan sjön och frågade honom: »Rabbi, när kom du hit?« Jesus svarade: »Sannerligen, jag säger er: ni söker inte efter mig därför att ni har fått se tecken utan därför att ni åt av bröden och blev mätta. Arbeta inte för den föda som är förgänglig utan för den föda som består och skänker evigt liv och som Människosonen skall ge er. Ty på honom har Fadern, Gud själv, satt sitt sigill.« De frågade då: »Vad skall vi göra för att utföra Guds verk?« Jesus svarade: »Detta är Guds verk: att ni tror på honom som han har sänt.« De sade: »Vilket tecken vill du göra, så att vi kan se det och tro på dig? Vad kan du utföra? Våra fäder åt mannat i öknen, så som det står skrivet: Han gav dem bröd från himlen att äta.« Jesus svarade: »Sannerligen, jag säger er: Mose gav er inte brödet från himlen, men min fader ger er det sanna brödet från himlen. Guds bröd är det bröd som kommer ner från himlen och ger världen liv.«
De bad honom då: »Herre, ge oss alltid det brödet.« Jesus svarade: »Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta.«

                                              Betraktelse

Den föda som är förgänglig är nödvändig för att uppehålla våra liv, men det räcker inte till att nära vårt andliga liv eller till att skydda oss från döden.
Bara Kristus kan ge oss det bröd som stillar vår andliga hunger och ger evigt liv. 
Jesus vill att folket söker Honom, inte därför att Han kan ge dem mat, men därför att Han kan ge dem evigt liv och fylla deras hungrande och törstande ande med strömmar av levande vatten.

Fadern själv har satt sitt sigill på Jesus när Han lät den Helige Ande vila över Honom vid Hans dop. 
Samme Helige Ande var verksam i Jesus och i alla tecken som Gud gjorde genom Honom under Hans offentliga liv.

Mannat som Moses hade givit Israeliterna i öknen var Guds bröd. 

Judisk tradition, säger teologen Brant Pitre, vittnar till hoppet om att det mirakulösa mannat som Moses gav, en dag skulle komma åter och att det var Messias själv som skulle komma med det.

Man brukade kalla det mannat för"den kommande världens bröd".
Mannat fanns bevarat i Guds tempel i himlen och det var därifrån det hade regnat ner på folket under Moses tid.
Och det var därifrån det skulle komma igen.

Gud gav dem mannat för att stilla deras fysiska hunger. 
Men mannat var också ett tecken på att det var Gud själv som ledde Moses och att de därför skulle lyssna till honom.

Nu ville de att Jesus skulle visa dem sin profetiska kraft precis som Moses hade visat att han var en mäktig profet i de under som Gud gjort genom honom under den långa ökenvandringen. 

Men Jesus är inte en profet, Han är mer än så;
Han är Guds Bröd, Han är Livets bröd. 

Det är Han själv som kommer ner från himlen för att bli vår föda i vår långa och tröttsamma ökenvandring. 
Så som Gud försåg Israeliterna med all den näring de behövde för att klara sig genom deras utmanande strapatser i Sinai öken - så är det nu, och tills tidens slut, Jesus som förser oss med det som behövs för att vi, genom livets vedermödor, ska kunna komma fram till det lovade landet.

 Så det är Jesus som är svaret till deras bön om att Han ”alltid ska ge dem det bröd som kommer ner från himlen och ger världen liv”.
Han och enbart Han, är brödet de söker. 

Vilken människa på denna jord, vare sig han är profet eller andlig ledare, kan någonsin säga; ”Jag är Livet bröd” ?

Varför skulle vi då följa någon som är mindre än det? 
Varför skulle vi tillfredsställa oss med vad som är mindre än det? 
Varför skulle vi lära oss om Kristus på ställen där man inte lär att Jesus är det sanna Brödet som ger liv – på riktigt - och inte metaforiskt ?

 

”Varför lägger ni pengar på det som inte är bröd, 
på det som inte mättar”? 
Lyssna till mig så får ni äta feta rätter, kom till mig och hör noga på,
lyssna så får ni liv”
(Jesaja 55:2)


Vad måste vi göra för att utföra Guds verk?, frågar de.
-Tro på Honom som Han har sänt. 
- Sänt vart?
-In i den Heliga Eukaristin!

Tro på Honom, som kommer till er i den heliga Eukaristin, 
tro på Honom, som Fadern har sänt som bröd att äta, och vin att dricka, tro på Hans kött som är verklig föda och på Hans blod som är verklig dryck. 
Tro på att Han förblir i den som med vördnad äter och dricker Honom,
tro på att utan Hans kött och blod finns inget evigt liv.
Detta är Guds verk!

Det är alltså inte bara att tro på Jesus, men på det Han säger.

Vad kan du göra - så att vi kan tro på dig?
- Jag ska komma ner från himlen, eskorterad av Serafimer och Keruber, för att göra mig till bröd och vin, och bli till föda för er. 

Kan ni tro på det?

Israeliterna frågade varandra när de såg mannat i öknen: 
”Vad är det här?”,
eftersom de inte visste vad det var...


         ”...Det är den mat som Herren ger er att äta...”