2:a Söndagen efter Trettondagen

Johannes ii:1-11

Tiden ”efter Trettondagen” fokuseras läsningarna på ”Kristi uppenbarelse”, d.v.s., Jesus visar vem Han är genom de många olika underverk Han gör. I Kana -miraklet har Den heliga Jungfrun en första plats: det är Hon som leder Jesus in i det officiella livet, det är Hon som ber Honom att uppenbara, först och främst för lärjungarna, vem Han är, men också för hela israel.
”Gör det Han säger”! 

Vad är det Han säger?


Ös upp vatten!



När vi lyssnar till Herren och gör ”vad än Han ber om”, blir det vardagliga i vårt liv en porlande bäck av nåd.
 Att ösa upp vatten är att göra det vardagliga, det svåra, det tråkiga, det till synes oviktiga och lönlösa, för det förvandlar och berikar vårt inre liv; vårt liv i Kristus.
 Varje syssla och arbete blir som att ösa vatten ur räddningens källor, det till synes vardagliga blir till en jublande ödemark!



Det är mycket vatten som ska ösas: 600 liter!



Sen är det ju förstås det där med att ju mindre måttet är som vi öser med, ju längre tid tar det att fylla upp kärlen. Ofta verkar det som det är med decilitermått vi öser, det verkar futtigt, lönlöst, och, ja, inget speciellt!


Men det hela handlar om att göra Hans Vilja; ”Gör det Han säger”, för då förvandlas vårt vatten till ädelt vin.
Vi har aldrig något annat än vatten att offra Honom, i Hans Barmhärtighet förvandlar Han det till vin: glädje för hjärtat!
 Han är det Nya, dyrbara, Ädla Vinet, spillt för oss på korset. Det tänder en låga i oss och för oss till Bröllopsfesten där Glädjens Vin aldrig sinar!
 Jesu kärlek, genom Hans offer på korset gör det möjligt för våra arbeten och ansträngningar att bli genvägar till ett personligt, levande och växande förhållande till Honom och till Hans Kyrka.
Ingenting av det som Gud ger oss får vända tillbaka fruktlöst.


Det dagliga ösande av vatten blir till flödande källor, för det jästa, söta vinet som Kristus ger, ersätter allt som fanns tidigare och som funnits efter.


Maria ber Jesus att göra något Han säger att det ännu inte är tid för.
 Hon påskyndar ankomsten av den Messianska tiden, hon påskyndar Guds bröllopsfest.
Med denna omvandling av vatten till vin har Jesu lidande och död börjat.
 Att bli Marias tjänarinna är att finna en genväg till Jesus.
 Hon lär oss att göra det Han ber oss om, även det som verkar vara utan mening.
 Även om det är början till lidande och död.
 Gjort med tro och tillit bär det frukt i överväldigande mängder.

Jesus räddade bröllopsfesten genom Marias medlande. Det är dock viktigt att se att Maria överlämnar allt åt Herren. Hon gör det Han säger. I Nasaret överlämnade hon sin egen vilja till Guds vilja: ”Se, Herrens tjänarinna, låt det ske mig som du har sagt” (Luk 1:38). 

Och detta fortsätter att vara hennes liv. Hon lär oss att be: inte genom att hävda vår egen vilja och våra egna önskningar inför Gud, hur viktiga vi än må tro dem vara, och hur rimliga de än må verka vara för oss. Av Maria lär vi oss nåd och beredvillighet att hjälpa. När vi väl accepterat och överlämnat oss till Guds vilja - i en inre övertygelse om att vad den än må vara, så kommer den att vara det bästa - har vi lärt oss ödmjukhet och generositet.

Tjänarna - de mest obetydliga på bröllopsfesten – gjorde, genom Marias medlande, det som Jesus sa åt dem att göra. Maria vänder sig till de små och obetydliga. 

Maria, Herrens tjänarinna, gjorde det Jesus sa med ivrigt hopp, brinnande kärlek och med orubbad tro.


Vad var det egentligen hon gjorde?


Ingenting!


Hon lyssnade på Honom, Hon trodde på Honom, Hon hoppades på Honom, Hon älskade Honom, Hon följde Honom.


Med andra ord; Hon gjorde alltid och endast, Guds vilja!

 Låt oss, likt Maria, alltid söka den och aldrig avvisa den.  Att vara trogen Gud betyder att uppfylla de plikter som Guds och Kyrkans allmänna bud ålägger oss, liksom de plikter vi har enligt det liv vi lever. 

Aldrig någonsin har något öra hört, något öga sett eller något hjärta förnummit vad Gud beslutar och verkar i de själar som helt och hållet överlämnar sig åt Honom och Hans Heliga vilja.


Den overksamma sidan av fullkomligheten består helt enkelt i att vi accepterar det som inte går att undvika, att vi med tillförsikt och lugn uthärdar det som vi tagit på oss.
 Fullkomligheten är gömd där.


Guds vilja är alltings kraft, kärna och själva innehåll.
 Det är den Gudomliga viljan som ordnar och anpassar alla ting för själen.
 Utan Guds vilja är allt tomhet, intighet och lögn, fåfänglighet och död.
 ”Vi ska inte önska sätta några gränser för Guds vilja. Den är Allsmäktig”.
   (Jean-Pierre De Caussade SJ )




Vi öser upp vatten och ser, att det lilla jag är och har, sakta omvandlas: det svåra blir lätt, det monotona blir högtid, det gamla blir nytt –

och vatten blir Vin!