3 min read

Fr. Fogelqvists predikan för Menlösa Barns dag

I dag är eder född Kristus, Herren 

“Idag, i Davids stad, är eder född Frälsaren, som är Kristus, Herren”. Så sade ängeln till herdarna i Betlehem på julnatten. Jag fortsätter att tala om de benämningar som Jesus får af ängeln i julnatten. Jag talade tidigare om ordet “Frälsaren” och dess betydelse. Men, som vi hörde, kallar ängeln inte bara den nyfödde för Frälsaren. Han kallar honom också “Kristus”. Messias.  Ordet Kristus är grekiska eller latin, ordet Messias är hebreiska eller arameiska, hvilka betyder samma sak, nämligen: “den Smorde”. Messias, Kristus är den som Gud smorde, det vill säga, han är den utvalde och bemyndigade, frälsningsbringaren som profeterna i Gamla Testamentet profeterade om. 

Propositio  

Enligt rådande judisk förväntan, skulle han komma från kung Davids släktled och härligt förnya det davidiska riket och befria Israel från dess fiender för alltid. Jesu davidiska släktled garanteras genom Josef. Jesus blef visserligen inte född af Josef, men som Marias make är Josef hans far i juridiskt afseende. Genom Josef är Jesus inkorporerad i Davids släkt. Josefs förfäder äro Jesu förfäder. Evangelisten Matteus gifver bevis för att profetiorna i Gamla Testamentet om Messias uppfylls i Jesus från Nasaret. Marias son är den i Gamla Testamentet utlofvade davidiska Messias, han som uppfyller all rättfärdighet och lider oskyldigt.  

 

Den första och tidigaste bekännelsen i den kristna kyrkan lyder därför: “Jesus är Kristus, Messias.” Vid den tiden var Kristus således en officiell titel, inte ett namn. Jesus är den Smorde. Hans messianska status lyste igenom på flera sätt: i hans själfkännedom, i hans beteckningar af sig själf, i hans förkunnelse och i hans kraftgärningar. Massorna missförstod honom dock. De sågo i honom en politisk messias som skulle drifva ut de romerska ockupanterna ur landet. Men han hade kommit för bryta Satans välde. De besatta och sjuka kände igen honom. Till exempel, i synagogan i Kapernaum ropade en besatt man: “Hvad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att förgöra oss? Jag vet hvem du är: du är Guds helige!” (Mark 1:24) Två blinda män som följde honom ropade: “Förbarma dig öfver oss, Davids Son!”. När Jesus red in i Jerusalem hälsade folkmassor honom som Messias: “Hosianna Davids son!” 

Jesus är Frälsaren, han är Messias, men enligt ängelns budskap är han också “Herren” eller på grekiska: kyrios. Detta är ett namn för Gud. Det gudomliga namnet Jahve, som uppenbarades för Mose i den brinnande busken, öfversätts till Kyrios öfver sex tusen gånger i den grekiska öfversättningen af Gamla Testamentet. Den som alltså kallar Gud för Kyrios menar med detta Jahve, Israels Gud, den ende Guden öfver alla gudar.Detta gudomliga namn, Kyrios, öfverförs i ängelns budskap på Marias Son. Sedan dess bekänner Guds kyrka: Jesus är Herren. Detta uttryck visar att Gud själf har kommit till jorden. Julen är hvarken mer eller mindre Guds inkarnation.  

I Nya Testamentet blir Jesus af Nasaret ständigt på nytt kallad för “Herren”. Det uttrycker hans ställning som alltings härskare. Han säger om sig själf: “Mig är gifven all makt i himmelen och på jorden” (Matt 28:18). Och på ett annat ställe: “Allt är öfverlåtet åt mig af min Fader” (Matt 11:27). Hans kraftgärningar bevisar hans gudomliga makt, som han själf säger: “Om det är med Guds finger som jag drifver ut de onda andarna, så har ju Guds rike kommit till eder” (Matt 11:20). Jesu samtida öfverväldigades af hans härskarmakt. När han befallde stormen och vågorna, sade vittnena till hvarandra: “Hvad är denne för en, eftersom både vindarna och sjön äro honom lydiga” (Matt 8:27).  

 Peroratio  

Ja, hvem är han? Det är Maris vuxne Son, det är barnet, som en gång låg i krubban i Betlehem. Det är han, som föddes i den stilla natten, den heliga natten, som kungjordes för herdarna genom ängelns budskap, ett budskap som denna tid ljuder högt från när och fjärran: “Kristus till jorden är kommen, oss är en Frälsare född”. Amen.