Söndagen efter Kristi Himmelsfärdsdag

(Johannes 15+16)

De nio dagar mellan Kristi Himmelsfärdsdag och Pingst utgjorde den första Novena vilken Jungfrun Maria, Apostlarna och de andra, som tillsammans var på samma ställe, bad. Vi är nu mitt i den Novenan. Denna Söndag förbereder oss för Pingst. Jesus har lovat Apostlarna -och oss - att Han inte ska lämna oss föräldralösa utan sända oss Den Helige Ande, Parakletos: vår Tröstare, Han som går med oss och som för vår talan; vår Advokat.

Med Den Helige Andes hjälp kan vi förstå något av Guds Mysterium, eller, utan Den Helige Ande kan vi inte förstå något av Guds Mysterium! Han upplyser oss om det som vårt förnuft inte begriper, och fyller våra hjärtan med viljan att ära och förhärliga Gud.

Likt Apostlarna bör vi förbereda oss för Den Helige Andes ankomst genom bön och goda gärningar, så att när Fadern sänder oss Den Helige Ande är vår mottaglighet allt mer kraftfull, fruktsam och glödande.

Den Helige Ande är Kärlek, Han upptänder i de troendes hjärtan en övernaturlig kärlek, vilket sedan Kyrkans början har varit det mest karaktäristiska i Kristendom!

Låt oss mer kontinuerligt och medvetet söka att vara förenade med Jesus, söka det som gör att vi blir kvar i Honom. 

Hur blir vi kvar i Honom? 

Genom att bli kvar i Hans ord. 

Vem bevarar Hans ord?

Den som äter Hans kött och dricker Hans blod.



 På ett alldeles speciellt vis blir vi kvar i Honom i Den Heliga Eukaristin.

Vinrankan påminner oss om brödet och vinet;
den som äter Mitt kött och dricker Mitt blod förblir i mig och Jag (Är) i honom ...
Jesus säger också att Han kommer till oss med sin Fader och förblir i den som bevarar Hans ord.


Gud drar oss till sig, Han ansar oss med ett oändligt tålamod. Gud låter våra liv ansas och formas genom utmaningar, svårigheter, felsteg, sjukdom, ens egna och/eller andras brister och begränsningar. Om vi medarbetar med Hans försyn blir det föremål för en allt djupare förening med Honom.


Då bär Den Helige Ande frukt i oss.

Han är i oss livgivande sav, livssaften som cirkulerar i våra andliga ådror och förutan vilka det är omöjligt för oss att någonsin förenas med Fadern. 

Fadern har sitt enda behag i Sonen som föds till liv och växer i oss genom Andens verkan; Källan till vår lovsång!



En gren som inte är förenad med Kristus, och inte liknar Kristus på något sätt, blir till fnöske, Jesus säger att den inte längre duger någonting till mer än att kastas på elden!



En gren som är avskuren från trädet och ligger bortkastad på marken, bär inte någon frukt och är inte längre fruktbar.


 Fruktbarhet är inte samma sak som effektivitet och produktivitet!


Fruktbarhet är att förhärliga Fadern.


Halleluja!