4:e Söndagen efter Påsk

(Johannes xvi: 5-14)
Jesus har lovat Kyrkan Den Helige Andes Närvaro och beskydd. Den Helige Ande ska, i sinom tid, förklara det vi inte förstår, belysa för oss Guds Mysterier som ju är oräkneliga och obegripliga utan Den Helig Andes hjälp. Den Helige Ande riktar våra hjärtan till Gud, formar dem till att leva för Gud och att leva i Gud. Han visar och övertygar dem som söker Sanningen om att genom vår synd har vi överlämnat Jesus till att dö och att vi även nu förföljer Honom när vi förnekar Hans Kyrka och Hans lära. Människan var erbjuden ljus men valde mörkret, endast i Den Helige Ande kan vi stå ansikte mot ansikte med mörkret och känna igen det för vad det är och så fly det till varje pris.
Från Evangeliet lär vi oss också något mer om det konkreta sättet Herren närmar sig oss. Herren uppenbarar att Han kommer att sända sin Helige Ande, och att Apostlarnas sorg, som har kommit över dem därför att Jesus har uppenbarat för dem att Han ska lämna dem, kommer att vändas till glädje. Som Guds levande Ord berättade Jesus för sina lärjungar allt, och Gud kan inte ge mer än sig själv -och inte heller mindre! I Jesus gav Gud oss sig själv, det vill säga, han gav oss allt! Utöver detta finns det inte någon annan uppenbarelse som kan kommunicera mer eller på något sätt fullborda Kristi uppenbarelse. I Honom, i Sonen, har allt sagts till oss, allt har givits.
Men vår förståelse är begränsad: Andens uppdrag är således att "presentera" Kyrkan från generation till generation i Kristi Mysteriums storhet. Anden ger inget annorlunda eller nytt vid sidan av Kristus; ingen annan andlig uppenbarelse kommer med Kristi uppenbarelse - som vissa säger ingen; "andra nivå av uppenbarelse".
Nej: ”Han skall ta av Mitt och förkunna det för er…”, säger Kristus i evangeliet. Och eftersom Kristus bara säger det han hör och tar emot från Fadern, är den Helige Ande Kristi uttolkare. "Han skall tag emot från mig”. Anden leder oss inte till andra platser, platser bortom Kristus, utan tar oss istället längre och längre in i Kristi ljus. Följaktligen är den kristna uppenbarelsen både ständigt gammal och ständigt ny. Varje generation, i det outtömliga mötet med Herren, förmedlat av den Helige Ande, fortsätter att lära sig det som är evigt uråldrig och evigt nytt. Meditations center där man koncentrerar sig på andning och på ljus och på tystnad och på sitt inre och på "Gud-och-jag", leder inte till mer än - i bästa fall, en stunds tystnad och, i värsta fall, till en okänd andlighet som kan bli farlig för själen och ett hinder för frälsning. Det finns inget att uppleva, som är av godo och av det sanna Ljuset, i ett andligt sökande utanför Kristus och utanför Hans Helige Ande.
Den Helige Ande är därför den kraft genom vilken Kristus låter oss uppleva hans närhet, Den Helige Ande är kraften genom vilken vi förstår sanningen, kraften genom vilken synden uppenbaras för oss. Rättfärdiggörelsen är endast genom tro på Kristus och Hans Katolska Kyrka som inte någonsin kan separeras från Honom. Den Helige Ande är kraften genom vilken domen fördömer för evigt djävulen och världen, vars prins han är. Helige Augustinus säger: "efter att djävulen har blivit övervunnen av Kristus har han ändå möjlighet att attackera oss utifrån, men inte bara män, utan också kvinnor och barn har sedan Kyrkans början överlistat och övervunnit honom. Djävulen är dömd till evig eld, och genom denna dom är världen dömd därför att den är dömd i förening med sin prins, som den efterliknar i högmod och ogudaktighet".
Allting som Fadern har är Sonens, allting som Sonen har är givet Den Helige Ande, och Den Helige Ande ger oss allting enligt vår kapacitet: enligt hur mycket plats vi ger Gud och Hans Mysterier i våra liv, enligt hur mycket vi omfamnar Hans lära och Sanning, enligt hur mycket vi imiterar Kristus i Hans liv, lidande och död.
Kom Helige Ande, forma Kristus i oss; gör oss fogliga och läraktiga så att vi kan leva Kristi efterföljelse. Amen, Halleluja.