5:e Söndagen efter Pingst

(Matteus v:20-24) Gud ber oss inte om det som är omöjligt. Vi följer Hans lag som är kärlek i frihet, inte i tvång. Kärleken som Jesus lär oss har med vilja och värdighet att göra. Den har med frälsning att göra. Det är inte en lätt kärlek, eller snarare, det är en omöjlig kärlek! Omöjlig för den gamla människan, men möjlig för den nya.

Den nya människan lever av den nåd och styrka hon fått av den Heliga Ande i dopet, i konfirmationen, i sakramenten, i bön, och genom att undvika kompromisser.

 I Kyrkan finns all nåd vi behöver för att lära oss att leva lagen. Inte ”tyngdlagen” av vår fallna natur men lagen av Kristi ok som är milt, och av korsets börda som är lätt. Herren låter oss att välja mellan liv eller död, ljus eller mörker, välsignelse eller förbannelse;

Välj!

Men det är ju inte så att Gud lägger det framför oss som varor att plocka på oss för att sedan lämna oss helt och hållet i våra val. Han vet mycket väl att vi tar tid på oss att välja det som är bra eller bättre eller bäst - och sedan hålla oss kvar vid det valet. Hela vårt liv består av val, vi väljer hela dagen lång i vad vi gör eller inte gör. Gud som är med oss, visar oss tecken, knackar på vårt hjärtas dörr, får oss att känna olust, ånger, glädje, frid, misslyckande, framgång, motgång... allt för att vi (fritt) ska välja det som är Hans vilja och som leder till frälsning.

 Några turister kom upp till vildmarken. Väl där fick de av en händelse veta att det fanns ett kloster i området, så de gick dit. Efter att de frågat en del frågor och suttit ett tag sa dem hur underbart tyst och vackert det var i naturen omkring, och hur fridfullt det var i klostret. De informerades om att de faktiskt kunde få Mässa i klostret, om de ville.

De log artigt och sa ”mmm”...

 Deras val var att inte komma på Mässan.

De hade valt att komma på en veckas semester till ett ställe där det var högst osannolikt att det skulle finnas tillgång till en Katolsk Mässa - så valet var redan gjort. Men ändå, Gud gav dem en möjlighet att välja om, och att ta emot Hans inbjudan till ett Eukaristiskt möte med Honom, där uppe i vildmarken.

 Men snöskotrar väntade, och det var ju därför de hade kommit.

 Våra liv är så.

Vi får möjlighet efter möjlighet att vända våra liv mer och mer till Gud. Att leva i den närhet och intima kärlek Han kallar oss till att leva. 

Men vi får inte hela tiden missa tillfällena!

 Och om vi bara ser till att vi ”uppfyller lagen”, vilken oftast manipuleras enligt ens personliga prioriteringar, så förbigår vi det allra viktigaste; kärlek till Gud.

”Fullheten av Kristi lag och den rättvisa som Han kräver av oss består i huvudsak av att Han själv ”uppfyller” buden med Guds kärlek, med den Helige Andes kraft som bor i Honom. Och vi kan, genom tro på Kristus, öppna oss för den Helige Andes verkan som gör oss kapabla att leva gudomlig kärlek. Så blir varje bud sant som ett krav på kärlek, och alla kan förenas i ett enda bud: älska Gud av hela ditt hjärta och älska din nästa som dig själv”. /Benedict xvi/ 

För att vara nära Gud och för att ha hopp om evigt liv, måste våra liv, i Guds ögon, bli rättfärdigade dvs. överträffa levernet av - inte bara dem som inte alls följer lagen - men också överträffa dem som följer lagen för lagens skull!

Jesus varnar oss att vi inte kommer in i himmelriket endast genom att fullborda lagar. 

Israel hade många externa lagar som Gud genom Moses hade givit för att Israeliterna skulle vända sig från hedendomen. Men med Kristi ankomst skulle lagen bli levd inifrån, för Guds lag är nu skriven i våra hjärtan: Kristi lag. Jesus har inte ändrat lagen men Han har fullbordat den i kärlek! Så Han ger oss vägar hur vi bäst kan nå Honom. Han ger oss en inre lag - kärlek till Gud - en Gud som vi nu känner i Jesus Kristus. Men för den skull är inte lagen helt avskaffad, som många eller även de flesta tycks tro. Gud ger oss en lag att tillbe Honom, och den lagen vill Han att vi ska leva inifrån den lag Han ingjutit i våra hjärtan; Kristi lag, vilket är Kristus själv.

 Så det handlar inte enbart om att inte döda någon, men också, att gå in i kampen mot ens hat, ilskna tankar, elaka blickar och ord som förstås sårar andra oerhört, men också sårar ens egen själ, såsom all synd gör.

Det handlar inte endast om att undvika äktenskapsbrott, för i Kristus handlar det om att gå in i kampen mot en inre orenhet i tankar, blickar och ord - därför att vi vill älska Gud och vår nästa.

Med all rättighet borde Gud få leva fritt i den själ Han har skapat för sig själv och till Hans ära! Detta är den inre lagen som cirkulerar i vårt blodomlopp och ger oss tillräckligt med syre för att ta upp kampen mot den gamla människan, gömd inom oss, och låta henne dö och istället låta den nya människan - Kristus i oss, leva och segra! Amen.