17:e Söndagen efter Pingst

(Matteus xxii:34-46) En laglärd, frågade Jesus vilket som var det första och viktigaste budet i lagen. Han ville pröva Jesus och se hur pass kunnig Han egentligen var i lagen och Skrifterna.  Samtidigt hade den laglärde kanske en hemlig önskan att höra vad Jesus skulle svara på denna svåra fråga, som han själv var osäker på. 

Jesus svarar att det största budet är först kärlek till Gud och sedan till nästan. Jesus ger också mannen de goda nyheterna att han inte är långt ifrån Guds rike, vilket måste betyda att mannen inte var långt ifrån att ta emot Jesus som Herre och Gud - för det är endast tro på Kristus och Hans Kyrka som kan leda till himmelen.

Jesus sade till honom: Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd. 

Vad betyder det?

Att du skall älska Gud av hela din vilja, så att du inte skänker någon del av din kärlek till en avgud eller till något som strider mot Gud. 

Att i grunden, är Gud vårt mål, målet för alla våra tankar och handlingar, vi föredrar Honom över allting annat, och vi värdesätter inte något eller någon annan i samma grad som Gud. 

Därför leder vår tro oss till att vända vår vilja till Gud, till att fullständigt uppfylla alla Hans bud och lyda Honom i allting, även om vi skulle förlora rikedom, ära, rykte, vänskap och själva livet.

St. Bernard of Clairvaux uttrycker det hela mycket fint:

”Måttet för kärleken till Gud är att älska utan mått.” 

Guds oändliga godhet förtjänar en oändlig kärlek. 

Viktor av Antiochia (biskop på 400-talet) skriver: 

”En människa bör brinna av en så stark kärlek till Gud att hon inte låter någonting alls tränga in i någon av själens förmögenheter som skulle kunna utestänga, förminska eller på annat håll rikta hennes kärlek till Gud; i stället bör hon i allt sträva efter att behaga Gud allena och göra det alltmer hängivet. Sträva inte efter att behaga någon annan person eller skapad varelse, utom för Guds skull.”

Efter att ha svarat den lagkunnige angående det viktigaste budordet säger Jesus,: du ska älska din nästa som dig själv. 

Att älska vår nästa är underordnat det första, vilket vi såg, gäller kärlek till Gud. Gud skall älskas långt mer än alla änglar, människor och hela skapelsen; men efter Gud, bland det skapade, skall vår nästa älskas högst av allt. Liksom vi älskar Gud, så älskar vi också vår nästa; ja, vår kärlek till Gud är själva grunden för att i sanning kunna älska vår nästa. Vi älskar vår nästa för Guds skull eftersom Gud befaller oss att älska vår nästa - som är Hans avbild.

Att älska andra som ”dig själv” måste innebära att jag inte gör ont mot mig själv för hur kan jag annars vara god mot min nästa? Men även här gäller samma sak; grunden till att i sanning kunna älska mig själv ligger i att först älska Gud, Gud som vi lär känna i och genom Jesus Kristus.

I första hand skall alltså Gud älskas högst av allt, av hela hjärtat; i andra hand jag själv; min egen själ och kropp; i tredje hand nästan. 

Men varför avslutas denna konversation mellan Jesus och fariséerna med att Jesus frågar dem om kung David?

Hur kan ni säga att ”Den Smorde” är Davids son, när David kallar honom sin Herre? ( jfr Ps.109 vulgata)

Gud lovade att Messias skulle komma från kung Davids släkt. Långt före Jesu födelse slöt Gud ett förbund med kung David om att hans ättlingar skulle fortsätta att spela en stor roll i frälsningshistorien. Detta löfte blev en av de starkaste förväntningarna inom den judiska tron.

” När dina dagar är till ända och du vilar hos dina förfäder, ska jag upphöja din avkomling som skall utgå ur ditt liv, på din tron, och jag ska befästa Hans Kungarike.”  (2 Samuel, 7:12)

Davids kungliga härkomst var inte bara en historisk detalj; det var ett tecken på att Jesus var den utlovade Messias. Genom att härstamma från Davids släkt, genom Maria och Josef, visar Gud sin trofasthet mot de löften som givits århundraden tidigare.

Kristus, sammanfattningsvis, bevisar att Messias inte bara är en människa, såsom fariséerna trodde (och tror än idag), utan är också sann Gud och därmed Davids Herre. Innebörden är alltså:

Herren Gud sade till min Herre, nämligen till Kristus: ”Sätt dig på min högra sida” –  d.v.s. efter Kristi korsfästelse, död och uppståndelse skall Gud upphöja Honom över alla makter och väldigheter och låta Honom sitta vid sin sida i himlen, där Han ska regera i högsta salighet, makt och härlighet - över hela skapelsen!

Lite vet fariséerna och den lagkunnige att framför dem står Jesus Kristus, Guds Ord, och Han säger till dem: Att tro på Mig och att älska Mig- är det första budordet. Men det är också det andra budordet för Jag är också sann Människa och vad ni än gör för de minsta av mina bröder - det gör ni för Mig...