19:e Söndagen efter Pingst

(Matteus xxii:1-14) I Kristus, är alla människor kallade till himmelsk salighet. Först bland de kallade var Judarna, men de ville inte delta i festen, därför vände sig Apostlarna och Kyrkan, fyllda av den Helige Ande vid pingst, till hedningarna.

Det sägs att i judisk kultur fanns en traditionell klädnad som skulle bäras på bröllopsfester. Detta kan liknas vid att vi måste bära dopets och nådens bröllops klädnad för att ta emot Jesu kropp och blod och för att vara i gemenskap med Hans Gudomlighet i himlen. I dagens epistel uppmanar Paulus till att ikläda oss den ”nya människan”.

Sedan Israel blev ett folk, vilket Gud gjorde dem till, var dem de första som Gud bjöd in till sin eviga Bröllopsfest. Genom Kristus har hela mänskligheten blivit inbjudna till att för evigt leva med Gud.

Israel existerade alltså inte som ett folk förrän Gud gjorde dem till ett folk genom Abraham och Moses.  Men inte heller var hedningarna ett folk. Vi blev det i Kristus (jfr 1Peter 2:10), när vi ingick i Hans eviga förbund, förseglat i den Heliga Eukaristin.

Genom att bli kvar i Guds eviga förbund går vi på vägen till den utlovade Festen som Konungen bjuder oss till - Festen börjar här på jorden genom att vi förbereder oss i bön och i arbete så att vi, så länge vi är på jorden, växer i tro, hopp och kärlek. I den heliga Eukaristin möter vår mänsklighet den himmelska Gudomligheten.

Konungen hade gjort sig mycket besvär för att förbereda sonens bröllop dit mängder av gäster var inbjudna. Men de som var inbjudna var alldeles för upptagna av det jordiska och ville följa deras egna planer. Vi kan så lätt ge ”bra” ursäkter till varför vi inte har tid med Gud och Hans Fest.

På den här Festen finns allting gott i överflöd, och ändå är vi inte det minsta intresserade! Varför? Delvis därför att Kungen kräver att vi tar del i Hans förbund vilket begränsar vår "frihet". Men också, de inbjudna menar att de har åkrar som behövs tas om hand för att de ska kunna ge avkastning. Javisst, det är också Guds vilja att vi arbetar för att bygga upp våra hem och våra samhällen. Men det är inte först och främst uppbyggandet av samhällets sociala och ekonomiska välgång som måste prioriteras, utan var och ens liv i det förbund som Jesus Kristus skrivit med sitt blod. Därför är det Guds vilja att vi bygger upp vårt jordiska liv under Kristus Konungen och Hans lag. Därifrån, och endast därifrån, kan ett samhälle byggas upp till det som vi alla önskar skulle vara grunden för våra samhällen: frid och fred.

Att åsidosätta Gud och Hans ord i uppbyggandet av ett samhälle, är att bygga upp en anarki och promulgera en destruktiv förvirring över vad verkligheten egentligen handlar om.

Å ena sidan vill man bygga upp ett ”kärleksfullt” samhälle med respekt för de "fattiga och marginaliserade", men man påbjuder lagar att döda sjuka, äldre och ofödda barn. Barn med Downs syndrom anses vara en kategori av människor man likaväl kan avskaffa. Kristna värden vill man till varje pris få bort under det att man formar en "Global by" av världens alla länder och folk. Där måste "byns" Makthavare dyrkas och lydas. I den "Globala Byn" behövs inga Bröllopskläder och sakrament, inte ens själva Kyrkan får finnas där, nej tvärtom, det skulle bara vara till hinder för det nya, evigt jordiska paradiset byggt på återvinnings-ritualer, Miljö-Mässor och en spökig övervakande "Artificiell Intelligens".

Faktum är att ett rätt fungerande samhälle inte kan byggas upp utan Kristus och Hans lag, ändå så väljer vår värld bort Kristus, den väljer bort sann etik och moral. Den väljer bort liv. Evigt liv.

Kristus Konungens Fest.

Konungen gifter bort sin enfödde Son. Vi är inbjudan till att vara brudar till Brudgummen. Det är det Konungen bjuder oss till att bli! Alltså inte bara gäster som tittar på, men gäster som blir brudar därför att Gud Fader ger dem Brudgummen!

Är vi då förvånade över att Kungen blir arg på dem som hellre bryr sig om åkrar och affärer och som dödar Hans tjänare?

Kristus har ju fastställt att den enda kärlek himlen består av är korsets kärlek. Kristi Offer till Fadern är den enda vägen till himlen. Bröllopskläderna är den kärlek som tar sin näring från korset, från Kristi sår, från Hans utspillda blod och tårar. Därutöver finns ingen kärlek som kan öppna människors väg till vare sig glädje eller frälsning. 

Alltsedan den Franska Revolutionen har man bytt ut Kristus och Guds kärlek mot ”frihet, jämlikhet och broderskap”. Det finns även i post-Vatikan II kyrkliga dokument. Påven Leo som nyligen besökte Frankrike, nämnde där slagorden: ”frihet, jämlikhet och broderskap”, som något positivt, ja, även Evangeliskt!

Men inget var sagt om de 16 karmelit nunnor som under den franska revolutionen blev halshuggna, inte heller hörde vi om de revolutionära myndigheterna som under revolutionen undertryckte Kyrkan, avskaffade monarkin, förstatligade Kyrkans egendom, förvisade 30 000 präster och dödade hundratals av dem...

Normalt, skulle en påve besöka och be, vid dessa Martyrers gravar. Men nej, de kristna värderingarna måste försvinna, såna slags helgon passar inte in i det jordiska paradiset. Istället är Kristus faktiskt till anstöt i uppbyggnaden av den "Globala byn": Han är, återigen, den förkastade hörnstenen.

Gud, i Jesus, har ingått i ett evigt förbund med oss. Han har, som st. Irenæus av Lyon sagt: "blivit människa så att vi nu kan bli "Gud". Men vi måste alltmer identifiera oss med Den som Älskar oss. Om vi vill, så formar Han oss, Han omgör oss till Hans brudar, Han söker att ingjuta i oss en kärlek som emanerar från ett rent hjärta, ett klart samvete, och en tro som utstår prövningar! 

Gud bjuder upp bruden på Hans heliga berg där Han håller gästabud. Hon som går uppför det berget blir matad med "feta rätter och starkt vin" - och hennes tårar torkas bort. Slöjan som höljer henne från det Gudomliga, och doket som skyler henne från att se Ljuset tar Han av henne. Kristus söker ett hjärta som är frukten av en sann och varaktig omvändelse till Brudgummen och till Hans ord.

Vi futtiga små skapelser måste välja att fort besvara Guds inbjudan av hela vårt hjärta och av hela vår själ och med all vår kraft och med hela vårt sinne 

 – för det tar tid att få i ordning bröllopskläderna!