Guds Kärlek i virustider

”Herren fostrar var och en som han älskar, han tuktar varje son som han har kär”
                                                                                              /Hebreerbrevet 12:6/.
 
Kyrkan
Gud har givit oss allt vi behöver för att nå frälsning.
Tro, är den största gåvan vi kan få, men trons ögon måste vara fästa på Kristus och Hans Kyrka.
Vi älskar vår Herre som blev människa och som fortsätter sitt frälsningsarbete och  förblir hos oss till tidens ände i Kyrkan Han givit oss.
Kyrkan leder oss in i kunskap om Guds Mysteriet, om Guds Hemlighet; Jesus Kristus.
Kyrkan är vårt hem, här finner vi allt som är gott. Här finns skatter utan ände.
Hur skulle vi kunna gå nån annanstans?
Katoliker behöver kyrkan. Skrifterna räcker inte, familje kyrkan räcker inte, hur bra den än må vara, predikningar räcker inte, karismatiska bönemöten räcker inte…
 
Vi behöver kyrkan. Vi behöver den Heliga Mässan, i tider som nu med så många komplikationer så behöver vi inte till varje pris ta emot den heliga Kommunionen, vi kan säkert lära oss att göra en andlig kommunion, men vi behöver Mässan, se den vara med i den, be i den, gå till den, förena oss med Offret i den Heliga Mässan.
 
Vi måste få gå till Kyrkan!
 
Kyrkan är vårt hem. Kyrkan är vår Moder. Det är till kyrkan man går! Vi går ditt för att vi hör till den, älskar den, vi växer där och vi växer upp där. Det är ingen vanesak som gör att vi går till kyrkan, precis som man inte går hem till sin familj för att det blivit en vana, men man går hem till sin familj för att det är ens hem, för att de man älskar eller försöker älska, lever där och därför att de är ”de mina”.
 
Bön skulle börja i hemmet, hemmet är ju familjekyrkan, platsen där trons frö sås, men det är inte alltid så. Det kan vara mycket svårt för t.ex. ett ungt par, hemma, halvt förkylda, med ett eller två små barn, när de blir ombedda att be hemma, läsa Skrifterna och be rosenkransen.
Visst, tack Gode Gud att det finns andligt avancerade familjer och människor som kan göra det, men långt ifrån alla kan det, helt enkelt därför att vi inte har vuxit upp i en sådan kultur. 
Vi är inte ett ”tränat” folk när det gäller olika fromhets övningar och böner.
Vi behöver växa in i det, växa upp i det, omhöljas av det.
För någon tar det emot att be rosenkransen, de behöver hjälp från andra som ber den, och med dem kan denne svepas in i den enastående bönen som ju Rosenkransen är.
Likaså Novenor, korsets väg, uppoffringar, bön till Jungfrun Maria, litanior … detta tillhör en kultur som sedan länge blivit oss främmande.
 
Även nu, eller, särskilt nu, i pandemi tider, låt oss få bli uppmuntrade att gå till kyrkan, hon är vår tillflykt, Kristi kropp, frälsningens Ark..
 
Hur ska vi göra, vad kan vi göra, för att Kyrkorna ska få vara öppna, alltid och överallt?
Det är så väsentligt för de troende att kunna gå in i en kyrka och hälsa på Jesus, tänd ett ljus, be en rosenkrans…sitta tyst, lyssna, tala med Gud och med hela Hans hushåll.
Det är oerhört viktigt för bevarandet av en kultur.
 
Kan man inte markera platser i Kyrkorna med dess rekommenderade avstånd och låta dem stå öppna så att folk kommer in och ber?
 
Och framför allt uppmuntra människor att komma in och be!
 
Kunde man försöka, inte bara alltmer men också alltjämt, att inbjuda enskilda personer och grupper att ta tur för Sakramental Tillbedjan i kyrkorna.
Landet behöver bön. Kyrkan behöver bön. Sakramental bön.
I tider som nu, och i alla tider, finns det säkert många som kunde tänka sig att ge någon timma eller några timmar för att vara med Jesus i tystnad och bön för Kyrkan, för landet och för världen. Vi behöver be, och visst kan det göras med avstånd från varandra.
Ja, människor kan be hemma. Vi alla borde be hemma. Men Jesus har grundat Kyrkan och givit Henne till oss. Kyrkan är Hans föredragna plats.
Framför, i närheten och omkring det Allra Heligaste Sakramentet.
En Gåva utan like.
 
Tillbedjan av Jesus, den Gudomliga Läkaren, i det allra Heligaste Sakramentet.
 
 
Formas i Bön
Vi behöver formas in i en katolsk kultur där vi börjar fatta tycke för processioner som uttrycker tro och hängivelse, helgon, böner, rosenkransar, litanior, Novenor, allmosor, Avlater (speciellt i tider som dessa).
Vi människor är i vår fallna natur, lata, och måste anstränga oss för att be och för att göra uppoffringar som vi ger till Gud, för Kyrkan, för världen, för oss själva och våra familjer.
 
Om vi t.ex. inte ber den Heliga Ärkeängeln Michael om beskydd från den onde, hur kan vi vara säkra på att vi blir beskyddade?
Om vi inte ber för beskydd från en plötslig död, från epidemier och farliga smittor…hur kan vi vara säkra på att vi ska bli beskyddade?
Om vi inte ber om kyskhetens gåva, om att motstå ett liv i otukt och andra dödliga synder, hur kan vi vara säkra på att vi ska kunna leva kyskt och rent?
Dessa olika bönobjekt som nu nämnts, fanns i de gamla litanior och böner som Kyrkan ständigt bad. Faktum är, att efter dessa böner på 60-talet varit borttagna från kyrkans dagliga böner, har det gått rakt nerför, både för Kyrkan och för världen.
 
Det är mycket smärtsamt att se hur Kyrkan följer världens råd och mentalitet.
i nästan allt.
Det är uppenbart, för den som hade nån tvekan så blir det ännu mer klart i tider som dessa, att vi inte agerar enligt tro. Vi säger att det är evangeliskt att hålla sig hemma, att be själva, att undvika Mässan, därför att vi måste tänka på vår nästas hälsa.
När har vi senast hört att vi måste tänka på vårt och vår nästas eviga liv, för vilket Kyrkan existerar?
 
I St. Peters Kyrkan i Rom har det ofta varit  så mycket människor att man behövt följa Mässan hundratals meter från Basilikan, och det har varit omöjligt att nå fram till prästerna  som delar ut kommunionen, men Mässan vill ingen gå miste om.
Det finns också hur många tillfällen som helst när den Heliga Mässan firats utomhus…
Det är tillbörligt och rätt att ropa ut från hustaken: det är tid för alla att be. Kom!
 

Viruset
Olika forskare säger olika saker, de som säger - 
att i såna här epidemier som attackerar andnings organen, behöver man frisk luft, behöver man bygga upp resistens, ofta genom att bli smittad -
verkar ha rätt!
De säger vidare att barn och unga klarar sig från smittan för det mesta och blir de smittade så tillfrisknar de och blir sedan immuna mot detta virus,
att gamla och sjuka naturligtvis ska hålla sig inne…
Men en hel befolkning?!
Det är genom att hålla på locket, trycka ner bacillerna under mattan i instängda hem, som viruset fortplantar sig och ligger kvar!
Detta verkar vara den mest vettiga synvinkeln.
 
Man kan inte annat än tro att det hela nu handlar om politik. Global politik, som vissa länder naturligtvis missbrukar maximalt då de lägger på höga böter och fängelse för de stackars människor som vistas ute ”utan någon anledning”.
 
Reaktionen är oproportionell. Statistiken visar ju att det förekommer influensor varje år och att människor blir sjuka och att en viss procent av de som blir sjuka dör. Detta händer varje år.
Alla influensor har en början, en stegring och ett klimax, sedan en nergång och ett slut….vad är det som gör skillnaden denna gång?
 
Och vad är det som gör att hela världen reagerar på samma sätt?
 
Låt staten ta hand om det som tillhör dem men låt Kyrkan ta hand om att rädda själar undan helvetets eldar, ta hand om att människor får tillgång till sakramenten, till bön, till Kyrkan.
 
Människan är svag, på grund av hennes syndiga inklinationer väljer hon den lättare vägen, den snabbare vägen, den minst smärtsamma vägen. Hon föredrar att följa den allmänna uppfattningen som oftast är styrd, inte att gå emot den.
 

Straff - Guds barmhärtighet
Människor och den nya Kyrkan vill tala om en barmhärtig Gud och utesluter därmed att Gud är Rättvis, att Jesus, Den Gode Herden, är Domaren som ska döma levande och döda.
De utesluter att varje synd har en eller flera konsekvens, som måste göra upp för, betalas för.
 
Kan vi inte se att dessa tider är en del av straffet, en liten början på ett straff som kan gå allt djupare och göra alltmer ont, om vi inte vänder till Gud och gör det Han vill?
Vi behöver be om förlåtelse för oss och för hela mänskligheten…
 
Vi får inte ta emot den heliga kommunionen därför att vi leker med den, därför att vi ringaktar den, ger den hur som helst till höger och vänster i händerna på alla… så att var och en kan göra med ”sin Jesus” vad hon vill…
 
 
Denna virus började, här i landet under faste tiden som ju är en särskild tid för omvändelse, en tid att betrakta ens elände och syndfullhet på djupet.
Om vi ser på våra egna liv, på Kyrkan och på världen, kan vi konstatera att människan - alldeles för mycket och alldeles för ofta  -inte lyssnar till Guds röst i Skrifterna, i Kyrkans tradition, eller lyssnar till Han eviga lag som finns inristat i våra hjärtan; naturlagen.
Skrifterna har mycket att säga om straff.
Jesus säger till St:a Teresa av Avila: ”..ty allt ont som händer i världen kommer av att man inte i sanning har har lärt känna Skriftens sanningar, av vilka inte en enda bokstav ska förgås”.
 
Även det som brukade tillhöra sunt förnuft, existerar inte längre.
T.ex. att när man gör fel får man tillrättavisning. Man får, normalt, tillrättavisning i proportion till hur gravt felet var som man begick.
Likaså, när man gör något bra får man uppskattning, också detta ganska mycket i proportion till det goda man gjort.
En viss intuition talade om för den inre människan när något var rätt eller fel, synd eller dygd…
Men nu är det hattal att säga att nått är rät eller fel, bra eller dåligt…för att inte tala om vad det innebär att tala om synd!
Om man lyssnar till det modernistiska språket så följer det logiskt att Gud är en gud som har öron men inte hör, har ögon men inte ser, har mun men talar inte, har hjärta men känner inte.
 
Vi böjer och viker oss dubbelt i vår hjärngymnastik för att ständigt hitta utvägar och invägar till att göra det vi vill, för att sedan sätta Kristi Barmhärtighets stämpel på det; OK!
 
Men Gud hatar all ondska och allt som strider mot Hans lag och vilja, Han är rättvis och straffar all synd.
Varför skulle det vara så svårt att förstå?
Helvetet är ett evigt straff.
Skärselden är ett temporärt straff.
Kristus tog på sig Guds vrede för att vinna förlåtelse och frid för människan.
 
Skulle Gud inte straffa?
Jesus blöder och lider, torteras och dödas..varför? för att vi ska kunna fortsätta att leva i sus och dus i de njutningar och nöjen, ideologier och religioner vi känner för, eller känner oss berättigade till att ha, få, tro?
 
Vad skulle Han behöva straffa…vad ont har vi gjort?!!
Först kan vi se på våra egna synder. Och sedan,
I världen:
-      omkring 50 miljoner aborter per år= 125.000 per dag
-      misslyckade aborter ger rätt till att döda det födda barnet
-      användning av preventiv medel går ner i åldrarna
-      små barn, barn och unga lär sig att onanera är mycket bra
-      rätt till homosexuellt leverne
-      50 nya köns alternativ
-      varje sekund besöker 30.000 människor pornografiska sajter
-      könsoperationer, stympning av hälsosamma kroppar
-      sambos och särbos som den självklaraste sak i världen
-      något omoraliskt finns ej, förutom sociala orättvisor
-      eutanasi mer och mer en rättighet
-      kontinental fixering på hälsa och ekologi
-      en ny humanism
-      en ny världsordning där Kristus inte behövs
- ………………………….
 
I Kyrkan
-      är man för det mesta tyst om allt det som världen erbjuder även om det är vilseledande för själar och för att nå evigt liv
-      man har introducerat hedniska ritualer i Vatikanen och
-      tillbedjan av pachamama i Vatiaknen
-      procession med pachamama i Vatikanen
-      bön till pachamama skrivet av katolska biskopar
-      hednisk tro förmedlas genom Vatikanen
-      Moder Jord poesi i kyrkliga dokument
-      Kyrkliga uttalanden om att Moder Jord får utbrott av ilska därför att vi inte tar hand om Henne
-      kyrkliga uttalanden om att alla olika religioner är enligt Guds vilja
-      berättigandet av sambo liv
-      kommunion till äktenskapsbrytare
-      kommunion till protestanter
-      kyrkligt dokument som säger att Gud inte straffar för evigt
-      familjesynodens dokument som säger att homosexuella har gåvor och kvaliteter att erbjuda den kristna kommuniteten…att acceptera och värdesätta deras sexuella orientering
-      uttalanden som säger att det inte finns något som i sig själv kan vara felaktigt;
-       situations etik
-      kyrkliga ledare säger att preventivmedel är berättigat i vårt moderna samhälle
 
-      …………………………


”Jag sade: O, att du ville frukta mig, och ta emot tuktan”.
Då skulle stadens boning inte utplånas, den skulle inte drabbas
av allt det som jag bestämt som straff.
Men istället steg de upp tidigt för att hinna med sina fördärvliga gärningar”.
                                                                                                     /Sefanja 3:7/




Straff har med Guds barmhärtighet att göra!
Straffet är Guds barmhärtighet.
Guds rättvisa är ett uttryck för Guds barmhärtighet.
Genom ett straff, väl mottaget, uppstår rening i oss.
Gud straffar och renar oss i samma andetag.
Han straffar därför att Han är Kärlek, Han vill att vi lystrar och förstår vad Han säger.
 
”Våra fäder fostrade oss under några korta år, och de gjorde så gott de kunde. Men Gud fostrar oss för vårt bästa, för att vi ska få del av hans helighet”
                                                                                  /Hebreerbrevet 12:10/.
 
 
Hans barmhärtighet är inte obegränsad.
Vi kan inte ta den för givet, vi kan inte göra vad vi vill och samtidigt gå i frid därför att Gud är barmhärtig.
Det är arrogant att tro att vi har rättighet till Guds barmhärtighet.
 
En väsentlig del av Guds fullkomlighet är Hans hat till synden.
När Jesus i templet såg hur korrupt de hade gjort Hans Faders hus blev Han arg, ilskan gav uttryck för Hans helighet.
Guds vrede är Guds helighet som inte på något vis kan förenas med synd.
 
 
”Jag hörde nu en stark röst från templet säga till de sju änglarna:
 
”Gå och töm de sju skålarna med Guds vrede över jorden.”
 
Då gick den första ängeln bort och tömde sin skål över jorden, och onda och plågsamma bölder slog upp på de människor som bar odjurets märke och tillbad dess bild.
 
Den andra ängeln tömde sin skål över havet. Vattnet blev då som blodet från en död människa, och allt som levde i havet dog.
 
Den tredje ängeln….”
                                           /Uppenbarelseboken 16/
 
 
Människan är skapad av Gud för Gud. När vi insisterar på att gå emot denna lag, denna ordning som var och är Guds syfte med skapelsen, framkallar vi Guds rättvisa vrede och straff. Eller, när vi insisterar på att bli kvar i synd och ändå tro att vi är nära Gud, är i Guds vänskap, att vi till och med är heliga!
Tiden på jorden är en tid för att växa i att göra gott, ett gott som är sant, ett gott som är helt gott i Guds ögon. På jorden kan vi fortfarandet ångra oss och göra upp för våra synder, även för andras, det vi inte hinner göra upp för fortsätter i skärselden.
 
Hur skulle vi kunna bli frälsta om vi inte tror?!
Men sådan är nu vår tro: att alla blir räddade med tro, utan tro, med synd, utan synd - allt går lika bra. Relativism.
Likgiltighet inför Jesu lidande och inför Hans lära är kanske den största synden, det som mest sårar Jesus.
 
Gud är Allsmäktig Gud och Skapare, Hans första rätt och vår första skyldighet är att tillbe Honom. Han är inte gjord av sten men har ett Hjärta av kött och blod!
Han vill bli älskad…Tro uttrycker sig i kärlek till Gud; ”Den som gör min vilja, är den som älskar Mig”…
 
Vad behagar Gud?
-Tro uttrycker sig i kärlek till Gud; ”Den som gör min vilja, är den som älskar Mig”…
 
”Vad än vi gör som inte behagar Gud - är en lögn”, säger Jesus till Teresa av Avila.
 
Ja, Gud straffar oss när vi behöver det, Han försöker leda oss i den rätta riktningen, bort från synd, synd som likgiltighet och hedendom, liberalism och modernism. Heresier.
Det är en lögn att säga att Gud inte straffar.
Vänta lite, säger vår psykologiska tidsålder, vi rår inte för och vi förstår inte och vi gör så gott vi kan och Gud förstår allt och vi vet inte och vi klarar inte av…
Vi har glidit, eller hellre knuffats in i en epok där Gud är enbart barmhärtighet och Hans Rättvisa och Dom tros vara medeltida begrepp, eller, mer och mer anses det hatiskt och hårt av någon att påstå sånt..
Vår nyskapade Gud är psykologiskt införstådd med alla våra sår och dömer därför ingen.
Ingen!

 
Den nya värlsordningen
Vad har hänt med klimat profeterna?
Alldeles innan världen blev varse om pandemin upprepades ständigt mantrat att jorden kommer att gå under inom en snar framtid om vi inte fixar den. Fixa jorden genom att göra den (Henne!) till en enda stor by där vi lever en ny världsordning som består av gemensamma värderingar, en kulturell gemenskap där vi dyrkar de mänskliga rättigheterna som inte har med Kristus att göra.
 
Men nu…nu är det tyst, för döden har blivit immanent. ”Jordens undergång”, kan inte längre omdirigeras genom att stoppa ohälsosam besprutning och föda färre barn.
 
Nu har det blivit allvar.
Tills nyss var döden på ett säkert avstånd, en framtids verklighet som ändå låg i en trygg dimma, och som vi i alla fall kunde göra något åt.
Pandemin påminner oss om att jorden inte är helt i våra händer, våra liv är inte helt i våra händer, det finns något som kan hända som vi inte kan göra något åt.
Det finns någon eller något större än vetenskap.


Döden brukade gälla andra. Nu gäller det oss.
 

Maria
En av de titlar kyrkan använt sig av när de talat om den heliga Jungfrun är;”Med-återlöserska (Co-Redemptrix). Titeln måste förstås rätt.
Jesus är vår ende Återlösare, men eftersom Han är Gud är Han helt fri att göra som Han vill och anser vara bäst.
Gud har velat använda sig av förmedling. Han kunde t.ex. själv ha kommit till Maria vid Bebådelsen, men istället sände Han Ängeln Gabriel.
Gamla Testamentet är full av profeter och änglar som talar och agerar i Guds Namn.
Gud använder sig av Helgon för att i dem och genom dem förklara och förtydliga Skrifterna, ett helgon upphöjer och belyser alltid något särskilt ur Skrifterna, inte bara med deras ord men också med deras liv.
 
Jungfrun Maria är alla helgons Drottning, Martyrernas Drottning, Himmelens och jordens Drottning. Änglarnas Drottning.
Hon är Guds Moder.
Att hon också är Med-förlöserska innebär inte att hon är likvärdig med Gud, med Kristus som Återlösare, men att hon blivit given den rollen därför att det först och främst var Hans behag.
Marias mission nu som alltid är att leda oss till Jesus, lära oss att följa Hans väg, att göra Hans vilja, att, likt Maria, vara lydiga Guds ord.
Hennes mission är att be för Kyrkan och Kyrkan alla barn.
 
Men hon har blivit given mycket mer.
 
I Fatima säger Jesus till Lucia att fred på jorden kommer enbart genom Marias Obefläckade Hjärta.
Han vill att Marias Obefläckade Hjärta ska vara vördat sida vid sida av Hans Heliga Hjärta.
Kristus ber (!) att Ryssland ska vigas åt Marias Obefläckade Hjärta därför att genom den vigningen kommer Kommunsim att sluta sprida sina villfarelser.
Varför genom Marias Hjärta?
Sån är Guds vilja och behag.
 
I en av Moder Teresas ”möten” med den heliga Jungfrun sa hon till Moder Teresa ”ta hand om de fattiga; de är mina”.
Även de fattiga har blivit givna till Maria Moderskap och förmedling.
 
St. Irenaeus, biskop av Lyon ( död 202), skrev:
” …Maria, förlovad med en man men ändå jungfru, blev genom lydnad orsak till hennes och hela mänsklighetens frälsning….Således lossade Marias lydnad knuten av Evas olydnad..”.
 
Maria vad den första att se Guds Ansikte i Jesus Barnet, och hon var Hans första lärjunge; den första Kristna människan.
 
Paulus identifierar de kristna som aktiva deltagare i förmedlingen mellan Gud och våra bröder och systrar i den stora människo familjen genom att sprida Frälsningens Evangelium. På detta vis blir Katoliker förmedlare av det Nya Förbundet (se 2 Kor. 5, 18-19).
 
Närhelst en troende förmedlar, i sanning, Guds vilja och Guds Evangelium är denne en förmedlare mellan Gud och de andra.
 
Maria var förenad med Kristus under de nio månader hon väntade Honom, hon var förenad med Kristus vid Hans födelse, hon var förenad med Honom under Hans liv och uppväxt, hon var förenad med Honom i Hans lidande och var förenad med Honom vid korset där svärdet  som gick igenom Kristi Heliga Hjärta också gick rakt igenom Marias Obefläckade Hjärta såsom Symeon hade förutsagt.
 
Maria är den Obefläckade Avlelsen, hon är evig Jungfru även då hon födde Jesus till världen.
Hon är helt utan synd, hon är Theotokos, hon är högt älskad av Gud….varför skulle Han - som är idel Godhet och Kärlek och som älskar sin Moder - hon som aldrig för ett ögonblick vikit från Han sida, som inte någonsin någongång för ett endaste ögonblick avvikit från Hans vilja - inte få ge Maria namnet Med-återlöserska?
 
Namnet säger inte att hon är Återlöserskan, men att hon är Med -Återlöserska.
Maria är så totalt förenad med Kristus i Hans offer för världen, att hon i sin vilja blir ett med Honom i Hans vilja och i Hans offer till Fadern för människors frälsning..
 
Maria var redan frälst av Kristus, genom Hans Blod, genom Hans lidande och död. Hon hade blivit det i förväg så att hon skulle kunna vara Hans Moder. I sin förlösta mänsklighet gav hon nu allt och förenade sig med Hennes Herre och son i Hans offer på korset.
 
Många helgon säger också att Maria har en särskild roll vid tidens slut.  Louis- Marie Grignion de Montfort  säger t.ex. att hon ska forma många helgon innan tidens slut och förbereda människor för Jesu andra ankomst.
 
Hon är kvinnan som trampar på Ormens huvud.
 
”Så full av nåd var Maria att det flödar över till hela mänskligheten”.
                                    /Thomas av Aquino, ”De tre största bönerna”/
 
Varför denna Apologi för Maria?
 
Vad än för svårigheter och bekymmer, heresier, ideologier, pest och sjukdomar; Maria är vår Moder, given till oss av Jesus på korset att vara vår Moder.
Han gav oss henne genom Johannes som ”från det ögonblicket tog henne hem till sig”.
 
Inte alls som det står i den Svenska översättningen (Bibel 2000);
”från den stunden hade hon sitt hem hos lärjungen”.
 
Det är inte en stackars hemlös Maria som unnas ett hem hos lärjungen.
Det är lärjungen som tar emot Kristi Moder i sitt hjärta och i sitt liv som Moder och som den allra största gåva, för att genom henne bli ledsagad och undervisad.
 
I Johannes har vi fått henne som Moder för att ta henne till vårt hjärta och till vårt hem.
Hon uppnår för oss det vi behöver, först och främst frälsning och vänskap med Gud, men också svar på våra frågor, hjälp i svårigheter, och kriser. Beskydd från den Onde och från pest.
 
Kyrkan har i alla tider haft tillflykt till Jesu Moder. Rosenkrans bönen, Salve Regina, Sub Tuum Presidium, Lilla Officiet till Maria….är böner som Kyrkan fött fram genom Hennes barn, män och kvinnor i nöd, som utan tvång eller vidskepelse har intuitivt haft förtröstan på Kristi Moder.
Låt oss fortsätta att ha det. Än mer.
 
 
”Himmelens stjärna som närde Herren
drev bort dödspesten
som de första föräldrarna till människan förde till världen.
 
Må denna ljusa stjärna nu förunna att släcka
den grymma orsak vars strider har
slagit folket med dödens sår.
 
O Ärorika Stjärna över Havet,
bevara oss från pesten;
hör oss, O Fru, för din Son hedrar Dig
genom att inte förneka Dig någonting.
 
Rädd oss, Jesus,
för vilka Din Jungfruliga Moder ber Dig”.

                                       
/”Stella Caeli Extirpavit” Klostret Santa Clara, Coimbra Portugal; 1300-talet/